© Torrdockan

Ibland försöker jag hitta ett ord som täcker en hel känsla eller egenskap eller någon företeelse. I morse försökte jag hitta ordet, ett enda ord att beskriva min nykterhet med. Till slut fastnade jag för ordet frihet. Min befrielse från alkoholtvånget är just frihet. Att göra sig av med en vana, ett behov, en last - det är frihet. Underligt nog färgas allt av den känslan. Friheten sprider sig till alla områden. Allt som rör behov och tvingande beroende är brist på frihet, totalt slaveri. Nu är jag fri. Det finns annat som jag är beroende av, kanske ligger det i min natur att jag blir beroende, att jag inte kan avstå. Så länge det beroendet inte plågar mig är jag ändå inte frihetsberövad. Allt jag kan välja eller välja bort innehåller frihet. Alkoholen lät mig aldrig välja. Jag gick i bojor, Jag hade snitslad bana till Systemet. Jag var helt upptagen med att planera mitt drickande och att räkna ut hur jag skulle kunna skaffa alkohol och att få den att räcka till nästa öppettid. Frihet är ett bra ord, det täcker mitt liv som nykter alkoholist. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna slå mig fri från alkoholismen. Jag är inte botad, det går inte att bli botad från denna sjukdom, men jag håller den i schack, jag har den under ett slags kontroll, jag har erkänt den, hanterat den, jag vågar vara ärlig, jag vågar vara rädd, ensam och ledsen utan att bedöva mig med alkohol. Jag vågar vara fri.