© Torrdockan

Hur än sommaren blir så är den ändå en underbar samlingstid för vänner, kompisar, släktingar och bekantskaper. Vi är alla en smula förälskade i själva sommaren, den är en drömprins som ska uppfylla alla våra önskningar och solen ska stråla och allt ska dofta och vara perfekt. Sviker sommaren och regnar bort blir vi personligt upprörda: har inte vi svenskar ett specialavtal med vädrets makter att sommaren ska vara varm och ljuvlig! Hela huttrande vintern går vi och planerar och så kanske sommaren sviker oss! Detta får inte ske! Då sticker vi desperat iväg till så kallade varmare länder för att trösta oss. Sen TV började visa vädret i hela Europa och inte bara i det urklipp som visar Sverige som en fristående pusselbit, har jag fått en hel annan uppfattning om "varmare" länder. Ibland är det +4 i Madrid, +8 i Athen och 0 grader nånstans i Mellanöstern. Hur varmt är det?

Jodå, jag har samma flyktbehov när sommaren inte blir så varm och solig som jag bestämt.Då ska jag minsann hämnas på Sverige och resa iväg till något varmare land. Varmare än det här förbaskade landet som sviker mig och pissregnar hela sommaren och blåser iskall vind när jag ska ha garden party! Hämndgirigt bläddrar jag efter sista-minuten-resor och ser på bilder från folktomma sandstränder. Var finns dom sen när jag är på plats? Jag har aldrig hittat en folktom strand på en semesterort. Folktomma stränder hittar jag bara i Sverige! Mitt i sommaren kan jag hitta en folktom strand både på öar och fastland. Men det är inte palmer som lutar sig över vattnet, det är alsnår och vassruggar. Eller också är folktomheten inramad av kala klippor där inte ett enda strå växer! Sådana blankpolerade granithällar som värmer fotsulorna så gott är det ont om, globalt sett. Vi kan tacka inlandsisen för våra! De är unika.

Sommar, sommar, sommar, svik mig inte! Värm mig, sola mig, dalta med mig så att jag uthärdar den långa vintern!