© Torrdockan

personligt om aktuella ämnen och mänsklig tillvaro Copyrightskyddat material

Runda tal om hundra studenter

Studentfesterna börjar snart och de lär enligt tidningarna bli fler än någonsin i år. Det kommer med andra ord att drickas mer än någonsin bland studenterna i år, för vad är de glada festerna annat än orgier i drickande? Vi tror inte att de unga sippar hallonsaft precis. Systemåldern har många av studenterna ännu inte nått, så det måste vara äldre släktingar och vänner som sponsrar med drickat.

Låt oss titta på hundra glada studenter. Statistiskt sett dricker nästan alla, men 30 av 100 har eller kommer att få allvarliga alkoholproblem. De finns i alla samhällsklasser, på alla orter och i alla skolor. Sjukdomen alkoholism drabbar demokratiskt utan hänsyn till pengar eller begåvning. Det sups i slott och koja, så att säga.

Vad kommer statistiskt sett att hända dessa unga människor som ännu inte fyllt 20 år? De glada gula kommer att dricka alkohol mer eller mindre livet ut, men de kommer att kunna hålla stilen, åtminstone större delen av sitt liv. Några - mycket få - av de gula kommer att vara helnykterister. Trettio av hundra studenter har sjukdomen alkoholism, några av dem redan i fullt utvecklat stadium, resten arbetar enträget på att förvärra sin sjukdom och studenttiden är en effektiv smittoperiod som kan lämna livslånga spår.

Av de trettio som har sjukdomen kan nio, dvs 30% sluta dricka. Ordet är kan för det finns ingen garanti. Men statistiskt sett är det möjligt om de helt avhåller sig från alkohol. Det är 100%:s nykterhet som gäller, eftersom sjukdomen annars garanterat blossar upp igen. Prognosen för en aktiv alkoholist är inte särskilt god. Sällskapet de nio är de tappra och de har här fått orangejuicens färg. De är ständigt utsatta för påtryckningar att börja dricka igen av dem som inte har sjukdomen. De skulle lika gärna kunna uppmana dem att ta livet av sig eftersom det är en dödlig sjukdom alkoholister kämpar mot.

Alkoholism är en dödlig, progressiv sjukdom. Den blir aldrig bättre, bara sämre. Den kan inte botas, bara motas. För det krävs den sjukes egen insats av total avhållsamhet från alkohol, omgivningens stöd och förståelse och samhällets hjälpinsatser. Studenttiden är en kritisk avgörande tid för de unga människor som har anlag för sjukdomen. Att uppmuntra supandet i vårens ljusa tid är ett tvetydigt beteende. Studenterna står i porten av livet, inga sorger än i deras sinnen gror, och de startar sitt vuxenliv med att härma de vuxna, ta till sig deras riter och attityder. Det våldsamma drickandet kan vara inledningen på ett liv som slutar i total förnedring och kaos och slutar med för tidig död.

Alkoholism är en sjukdom som drabbar anhöriga och omgivning på ett dramartiskt och tragiskt sätt. Statistiskt sett räknas att varje alkoholist i genomsnitt har en krets av sju personer som är berörda av hans eller hennes alkoholism. Det är vänner, arbetskamrater, chefer, släktingar, partner, barn, föräldrar, grannar med flera. Av 100 personer är 70 involverade mer eller mindre i de trettios alkoholproblem. Det är 100% och ingen kan avsäga sig varken kunskap eller ansvar för att alkoholen, den lagliga drogen, får för mycket uppmärksamhet och dyrkan och att den får för tragiska konsekvenser.

Runda tal om hundra studenter: vem som helst kan vara alkoholist eller bli, vilket man föredrar att kalla det. Alla är berörda av problemet eftersom alla känner eller känner till någon som har sjukdomen. Ungdom skyddar inte från alkoholism. Tio års hejdlöst supande med start i tidiga tonår betyder att det finns inbitna alkoholister i tidiga tjugoåren. Ingen generation kommer undan och kan lura statistiken.

 

Intressant perspektiv - men jag undrar kring de 30...är inte det lite i överkant? 15-20 är väl mer rimligt, eller vad grundar du dina siffror på?



Tacksam för källhänvisning

Jag dricker i snitt 5 öl, 1 gång i veckan, året om. Alltså 5 stora starka..

Haft den här vanan i ungefär 2 år nu..Antar att jag ligger i risk zonen..



Min pappa växte upp med en alkoliserad låtsas pappa. Min gammelmorfar är alkoholist. Min faster är alkoholist. Min mormor och morfar dricker 3-5 öl i veckan var. Mina föräldrar dricker inte särsklit mycket.



Jag såg ett tv program om alkoholism häromdagen. De gick runt och intervjuade folk på stan om deras alkholvanor. 4 frågor var det de ställde, om man svarade ja på 2 eller mer av dessa frågor skulle man se över sina alkohol vanor. Jag svarade ja på varenda fråga..



Var utomlands med en stor grupp på 50 personer detta år. Jag blev tillsagd av läraren att ta det lugnt med drickandet. Jag var full nästan varje kväll.

Jag hade studentskiva och hann bli utslängd innan festen började.

För 1 år sen åkte jag på en resa till grekland med 6 kompisar. Vi drack varje kväll. Jag hällde i mig 2 flaskor vin innan vi gick ut på krogen.

Det gjorde jag varje kväll.



Jag börjar bli rädd för mig själv, att jag inte kan kontrollera mig själv längre. Jag vet att jag kan vara utan alkohol under en helg, men jag vill inte.

Jag känner ett litet sug efter att bli full på vardagarna.



Jag vet inte vad som skulle kunna hjälpa mig, AA känns långt bort, det skulle kännas pinsamt att behöva gå dit även fast jag vet att det är nödvändigt. Nu vet jag att det finns folk som dricker mer än mig själv men jag är fortfarande orolig om jag kommer dricka mer än vad jag gör idag, i framtiden.



När jag skriver detta blir jag väldigt sugen på att gå och ta en öl och komma bort från verkligheten.



I nästan hela mitt liv har jag suttit framför datorn och missbrukat olika spel. Det går inte en dag utan datorn. När jag inte är vid datorn blir jag rastlös, när jag är vid datorn blir jag lugn och stressad på samma gång. Ännu en verklighetsflykt. Så jag vet att jag har den vanan; Missbruket.



Det verkar inte bara vara jag som tycker att jag ligger i risk zonen. Mina föräldrar vill alltid veta hur mycket jag dricker, speciellt min pappa.

Jag tror att han är rädd att jag ska hamna i samma sopa som hans syrra har gjort. Jag vågar inte säga hur mycket jag dricker till dem.

Inte 1 gång utan 10,11,12,20 gånger har olika vänner sagt: "Drack du lite för mycket igår?" "Haha alkoholist!"



Jag får se hur det går för mig i framtiden, en sak vet jag. Om jag inte trappar ner så kommer mitt liv att rasa ihop så småningom.



Tack för att du läst, mejla mig om ni känner att ni har samma problem.

Hej, jag väntade på den reaktionen. Jag tog i för mycket. Jag fick den uppgiften av en terapeut som menade att det är realistiska siffror. Det andra är skönmålning, men jag har inget belägg mer än detta. Jag tycker också det är skrämmande siffror och hoppas att de inte stämmer. Jag har låtit det stå kvar för att det kanske är sant/ om man ger alkoholismen en vidare ram och även räknar med sådana som dricker mycket men som inte hamnar i sjukdomen. Geografiskt kan det stämma, den lilla vrå av världen jag kommer ifrån hade de siffrorna eller mer och en av mina läsare kan hålla med. Men riksgenomsnittet är lägre, självklart.

Du är klarsynt och inser att det kan finnas ett problem med din konsumtion. Det är ett bra första steg att inse att det finns en risk med alkohol. Vänta inte för att få veta hur det går, försök att hitta ett sätt att bromsa medan det är tid. Många kommer inte ens så långt att de förstår att de dricker för mycket, så du har god kännedom om dig själv. Alkoholism är en sjukdom och den går inte att bota utom med nykterhet. Tänk igenom om du kan ta det steget och pröva en vit vecka. Om du inte klarar det på egen hand, då kan du vara mer uppmärksam på att du verkligen är alkoholist och då gäller att försöka få hjälp. AA är en bra start på en nytt liv, men du kan också försöka tala med en kurator e.d. Ju förr du tar tag i problemet, desto bättre.

Goda tankar

Torrdockan

http://www.sektellerbotemedel.se



Sektens föreställning om sin egen exklusivitet t.ex. såsom "nyktra av en gudomlig försyn", är drivkraften bakom det destruktiva, förtryck som äger rum inom dessa grupper. Det är blott i undantagsfall frågan om medveten ondska; Gruppen är i teorin lika mycket offer för sin kallelse som sektens enskilda medlemmar. Styrkan i detta mentala manipulationsmaskineri ligger i dess program av indoktrinering på alla plan och från alla håll; medlemmarna förtrycker icke blott varandra, de förtrycker också sig själva. En annan viktig del i dess motståndskraft ligger i att man inom gruppen trots allt förblir relativt omedveten om den manipulation som äger rum, bland annat just därför att Tolvstegsprogrammet skapar de värderingar som framstår som nödvändiga och ofrånkomliga.