© Torrdockan

Om man inte förstår vad det uttrycket betyder får det i dagarna sin förklaring på ett helt övertygande sätt. Fru Ulvskogs helomvändning vad gäller EU, är ett strålande exempel. Miljöpartiets helomvändning är likaså ett lysande exempel på vad det betyder att vända kappan efter vinden. Jag väntar mig att det kommer en helomvändning till inom kort när en av oppositionens partiledare börjar känna sig sugen på att komma in i regeringen. Då är det bara att vända helt om och tycka tvärtom mot förut! Gamle Fälldin var en i raden av kappvändare. Han var verkligen magnifik i sin långrock! För politiker tycks allt vara tillåtet. Fast hur svänger vi inte alla som flöjlar i vinden när vi inte riktigt vet varifrån vinden blåser. Måtte medvinden snart börja blåsa, en mild monsunvind så att alla blir glada och lyckliga. Och framför allt klara av att börja vända inte bara på kapporna utan också på slantarna. Snålvinden blåser, det är vad den gör. Bäst att rensa bland onödiga utgifter och min gamla vinterkappa får duga en säsong till. I värsta fall går den att vända...

Läste i går en ettrig utgjutelse om det förfärliga bubbelvattnet som klimathotar alldeles vådligt. Stackars vatten, det friska alternativet till vinet från Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och Kalifornien. Underligt nog har ingen börjat angripa Systemet som importerar flaskor från världens alla hörn. Tänker de inte på klimathotet? Flaskorna kommer väl inte hit med havsvågorna?

Verklighetsflykt. Det ordet kanske ger mig hela svaret på min alkoholism. Jag har funderat så mycket, verkligen grävt i minnet och vänt på varje tuva, lyft på varje sten, känt på varje grässtrå och låtit alla minnen rinna som sand mellan mina fingrar. Det enda jag kan komma på som skulle kunna stämma för mig är just verklighetsflykt. Jag klarade inte av verkligheten, den räckte inte åt mig. Den var för enkel, för torftig, för trist. Jag var för liten i mina egna ögon, jag måste klä mig i skimrande tyger och låtsas vara någon annan, en bättre människa, en finare varelse än den jag var. Var det så?

Mina tankar strandar, jag är för trött just nu för att tänka färdigt. Men jag kanske är något på spåren. Det känns så. Kortsiktigt blev tillvaron lite roligare, lite mer spännande, lite lockande outforskad. Alkoholen blev féns trollspö och förvandlade min verklighet så jag blev blev beredd att åka till balen i en fin vagn och med vackra kläder och smycken. Verklighetsflykt? Kan det vara svaret? Ja, till en början var det kanske så... Verklighetsflykten fungerade länge, sen slog fällan igen och det blev alkoholen själv som styrde - det behövdes inget trollspö, ingen vagn, ingen fest, ingenting. Bara alkohol.

Foto: Torrdockan 2008