© Torrdockan

Förutom för sin statsmannagärning är Winston Churchill berömd för sitt bevingade ord: Champagne ska vara torr, kall och gratis! Det är ett av de där citaten som de flesta kan och till och med vet vem som sagt, men så handlar det också om en dryck som omges med oändligt många myter och skrönor. Och visst hade han rätt, den gamle korpen, champagnen ska vara torr och kall och när den är gratis kan man kosta på sig att dricka mängder! I går hade jag tillfälle att vara med på gratischampagne, ett tillfälle som jag aldrig hade missat i mitt tidigare liv! Det finns ett bekvämt sätt att få folk att ställa upp på evenemang som vernissager, invigningar, hedersutnämningar och liknande och det är gratis champagne eller föralldel vilken annan alkoholhaltig dryck som helst. Gratis någonting med alkohol fungerar som en magnet! Är champagnen dessutom kall och torr, kan man känna sig helt nöjd, men det brukar efter ett glas inte spela någon roll. Efter det första glaset kan man servera vilken smörja som helst i princip, allt slinker ner.

Nej, jag drack ingen champagne i går. Inte ens att den var gratis lockade mig. Men jag minns vilken effekt sådant hade på mig förr. Jag blev en mästare att slinka med när det serverades alkohol. Jag såg till att vara där och placera mig strategiskt så att jag diskret kunde få ett glas extra då och då. Jag var inte ensam om tricket. En alkis känner igen en annan alkis. Det man kan dölja för den naiva allmänheten, kan man inte dölja för en kompis i fördärvet. Men det finns ingen automatisk vänskap eller kamratkänsla alkisar emellan. Man konstaterar att där är nog en till, det får räcka med det. Sen befinner sig dryckesbröderna sist kvar på festen, för när alla vettiga gått hem, är det garanterat bara alkisar och serveringspersonal kvar tills det inte mer finns någon gratis champagne varken torr eller kall.