Sjuka människor
Vi är sjuka, vi som är alkoholister. Egentligen är alkoholism en själens sjukdom, egots sjukdom och alkohol blir medicinen som vi hoppas ska dämpa vår ångest, stärka våra egon och göra oss hela. Det är dömt att misslyckas. Alkohol har inte den effekten på oss, alkohol förstärker det onda, gör oss aggressiva, obetänksamma, hänsynslösa. Alkoholen luckrar upp vår moral, vår heder och vårt omdöme. För omgivningen blir vi obehagliga, påträngande, opålitliga, hänsynslösa och demoraliserande. Det är svårt för nära och kära att respektera oss och härda ut med dessa egon som lallar omkring i sin fylla. De flesta av oss som nått långt in i sjukdomen blir övergivna av våra närmaste. De orkar inte, de står inte ut med oss och de ständiga besvikelser vi orsakar.
En alkoholist som lever nykter har tagit bort sin självvalda medicin. Sjukdomen är kvar. För att nå varaktig nykterhet måste därför vi alkoholister som vill börja ett nytt liv förändra oss själva. Vi måste ändra våra attityder och tankar, vi måste arbeta med oss själva och vårt inre för att alkoholen inte ska behålla sitt fäste i vår tillvaro. Vi alkoholister måste välja en annan medicin än alkohol för att vi ska fungera som friska människor. Början på den nya medicineringen heter självkännedom, omutlig ärlighet, ödmjukhet, gottgörelse. Det är en tung drog, man måste vara villig och noggrann för att den ska ha effekt.
En del alkoholister tycker att det är en för besk medicin, de vill hellre ha litet socker i botten. Det betyder att de slarvar, inte följer doseringen, väljer ett annat recept, går till kvackare och helbrägdagörare och framför allt struntar de i sådant som låter obekvämt och tidskrävande. De är otåliga som bara alkoholister kan vara! Så går det som det går med nykterheten. Slarv med medicineringen stjälper projektet och alkoholisten tar till sin gamla beprövade medicin, alkoholen. Tillbaka till ruta ett! Here we go again!
Jag förstår att det här är obegripligt för många av våra närstående. Därför kommer repliker som: "Det måste vara något fel på dig som inte kan sluta dricka!" Den som säger det har helt rätt. Det är något fel på oss som är alkoholister. Vi kan inte sluta dricka när vi väl har börjat. Det blir aldrig bara ett glas, det blir fler, det blir hela flaskan. Vi kämpar mot oerhörda krafter i sug och beroende. Vi är sjuka, blir sjukare och dör till sist i vår sjukdom. Det går inte att bota sjukdomen, men det går att sluta med självmedicineringen som bara bestod av alkohol. Vi nyktra alkoholister är inte av med vår sjukdom, den ligger latent, men vi försöker leva ett ärligt liv och dricker inte alkohol.
En alkoholist som lever nykter har tagit bort sin självvalda medicin. Sjukdomen är kvar. För att nå varaktig nykterhet måste därför vi alkoholister som vill börja ett nytt liv förändra oss själva. Vi måste ändra våra attityder och tankar, vi måste arbeta med oss själva och vårt inre för att alkoholen inte ska behålla sitt fäste i vår tillvaro. Vi alkoholister måste välja en annan medicin än alkohol för att vi ska fungera som friska människor. Början på den nya medicineringen heter självkännedom, omutlig ärlighet, ödmjukhet, gottgörelse. Det är en tung drog, man måste vara villig och noggrann för att den ska ha effekt.
En del alkoholister tycker att det är en för besk medicin, de vill hellre ha litet socker i botten. Det betyder att de slarvar, inte följer doseringen, väljer ett annat recept, går till kvackare och helbrägdagörare och framför allt struntar de i sådant som låter obekvämt och tidskrävande. De är otåliga som bara alkoholister kan vara! Så går det som det går med nykterheten. Slarv med medicineringen stjälper projektet och alkoholisten tar till sin gamla beprövade medicin, alkoholen. Tillbaka till ruta ett! Here we go again!
Jag förstår att det här är obegripligt för många av våra närstående. Därför kommer repliker som: "Det måste vara något fel på dig som inte kan sluta dricka!" Den som säger det har helt rätt. Det är något fel på oss som är alkoholister. Vi kan inte sluta dricka när vi väl har börjat. Det blir aldrig bara ett glas, det blir fler, det blir hela flaskan. Vi kämpar mot oerhörda krafter i sug och beroende. Vi är sjuka, blir sjukare och dör till sist i vår sjukdom. Det går inte att bota sjukdomen, men det går att sluta med självmedicineringen som bara bestod av alkohol. Vi nyktra alkoholister är inte av med vår sjukdom, den ligger latent, men vi försöker leva ett ärligt liv och dricker inte alkohol.
Kommentarer
Trackback