Alkohol i fokus
En alkoholists hjärna är programmerad för alkoholintag, att hitta tillfällen att dricka, att planera inköp, tänka ut gömställen, hitta på undanflykter och svepskäl. En alkoholists tankar är inte här och nu. En alkoholists tankar är där alkoholen finns. En alkoholist kan känna sig ensam i stojet på krogen, mitt på en fotbollsläktare, i kontorslandskapet, på julkvällens släktmöte. Alkoholisten tänker sig bort till där det finns alkohol och har redan i tankarna lämnat festen och sällskapet för att supa mer. Kompisen som inte vill gå hem med de andra utan gå till en sista bar, är inte ute efter sällskap eller dans, han är ute efter mer alkohol. Ett sätt att få hem honom kanske är att erbjuda en egen flaska på hotellet.
En människa som har alkohol i fokus är inte nåbar när behovet slagit till. Det är lönlöst för omgivningen att tjata och protestera. Nu när jag är nykter och sjukdomen är latent hos mig, förstår jag helt hur tragiskt det var i livet då jag satte alkohol framför allt annat. Nu först förstår jag hur tragisk sjukdomen alkoholism är, hur människofientlig den är, hur livsförnekande och hur farlig den är från första dag. Den är ohygglig när den nått sin kulmen och slagit ned en människa till passivitet och död, och den är grym och obeveklig från första klunk. Ju tidigare den drabbar desto hårdare tar den.
När tankar och planering kretsar mycket kring alkohol, när sökandet efter fester och tillfällen känns viktigt och när vinet känns viktigare än vännerna, då är det dags att bromsa. Åtminstone stanna upp en stund och rangordna vad som är viktigast i livet – kommer alkoholen på första plats så är det nödbroms som gäller. Alkoholen ska inte vara i fokus, ska inte spela huvudrollen i ens liv. Den får bara finns med som rekvisita i skymundan, annars är det sjukt!
En mycket intressant blogg. Välskriven och många visdomsord och fina tankar och funderingar.
Du tycks leva ett mycket rikt liv.
Jag söp själv som en galning i tio år, det höll på att kosta mig livet. Sedan lade jag bara av. Det var inte så svårt märkligt nog.
Hur som helst, idag gör jag en kul grej utav det. Jag skriver om det, ofta på ett humoristiskt vis. För hur jag än vrider och vänder på det så ångrar jag ingenting, jag kunde inte ha gjort annorlunda för jag var den jag var och just då berikade alkoholen mitt liv, den gav mig upplevelser som jag aldrig hade fått vara med om annars. Dessvärre.
Idag är inte alkohol intressant längre. Jag har prövat men jag får bara ångest, euforin, lyckokänslorna och springet i benen har försvunnit.
Jag har tröttnat.
Mvh
GeHå!
http://gammalhardrockare.blogspot.com/
Det var intressant att läsa om ditt drickande som bara upphörde. Du är säkert inte alkoholist, för en sådan måste fortsätta trots ångest och fasa. Det var också väldigt intressant att läsa din blogg, du är en begåvad skribent och har originella grepp både i text och tankar. Kul. Du har rätt, jag lever ett rikt liv numera. Fritt, omväxlande, skapande. Och så med väldigt mycket musik och bildkonst, glass och bubbelvatten...
Torrdockan
Tack för en fantastisk blogg!
Jag är själv numera en kämpande nykter alkoholist. Ett år sedan nu jag med dunder och brak rasade totalt och tillslut insåg och fick hjälp. Detta året har inte varit lätt och jag har vid några tillfällen lyckats intala mig själv att jag minsann inte alls är alkoholist. (den gamla partyprinsessan som trycker på) Även om jag såklart innerst inne vet att det är just det jag är. Svårt!
Känns som om jag tappat all min sociala kompetens. Har du något tips på hur man hittar tillbaka?
Din blogg hjälper mig och din styrka märks!
Hej,
jag har skrivit till dig "uppe i dagsljuset" i ett särskitl inlägg.