Från runsten till blogg
Märkliga ord det dyker upp: bloggosfären. Nyordlistan är alltid intressant läsning. En del ord är dagsländor och överlever knappt säsongen, andra ord kommer för att stanna och införlivas med språket och hamnar i nästa upplaga av SAOL. Förmodligen kommer bloggosfär som ord att stanna. Något ord måste man ju ha för att beskriva detta märkliga fenomen som så många ägnar sig åt. Jag hörde i programmet Media i P1 i dag lite bloggprat. En del bloggar blir mycket besökta och får en oerhörd genomslagskraft. Besöksantalet slår rekord och annonsörerna flockas och betalar för att synas på en blogg som t ex handlar om kläder eller andra varor. Jag kan inte låta bli att fnissa, när jag tänker på vem eller vilka som skulle vilja annonsera på Torrdockans blogg? Faktum är att jag betalar för att slippa annonsering! Jag vill inte ha reklam i min text, det skulle störa mig.
Att det kommit in ett kommersiellt intresse i bloggvärlden känns tveeggat. Det är väl trevligt om några tjänar pengar på sina bloggar, men det säger naturligtvis ingenting om kvaliteten på det som skrivs. Dock - den som har många besök skriver om något som intresserar många, den som inte lyckas fånga läsares intresse, får antingen ge upp eller ändra stil - om det är besöken som är viktiga. Självklart är det för läsarna en skrivare skriver på webben. Annars kan skrivandet kännas meningslöst. Den som har något att berätta har fått ett fantastiskt tillfälle att nå många människor på ett genialt sätt. Så har aldrig det skrivna ordet kunnat distribueras förr. Vem som helst med en dator kan skriva hur mycket som helst och publicera det omedelbart. Det behövs ingen omväg via ett förlag. På mest ont kanske, eftersom det inte finns någon kvalitetsgaranti för vad som skrivs på webben. Det går att skriva smörja och att använda språket som man själv vill, stavningen kanske det inte är så noga med och åsikterna är inte bollade mot ett bollplank. Ändå är allt detta skrivande det bästa som hänt på länge, känner jag. Det skrivna ordet har en garanterad överlevnad.
I en tid då vi knappt skriver brev, mest mailar och sms:ar och våra texter gömmer sig i datorn, känns bloggandet som en garanti för att vår nutid speglas i text precis som förr. Det lilla och vardagliga som förr skrevs i privata brev, skrivs i bloggar på webben. Alla dessa anonyma skrivare med sina bloggar gör naturligtvis en värdefull kulturinsats. Det är bara att tacka och ta emot. Den som skriver för att tjäna pengar på bloggandet, får smaka på en verklighet som varje person med skrivandet som levebröd får uppleva. Att skriva är inte som att ha ett annat yrke. Det är inte en garanterad försörjning med månadslön och trygghet. Att bli publicerad är ingen självklarhet och många, de flesta, får bittert ta emot refuseringsbrev och möta kalla handen. Därför är webben så underbart annorlunda, en jättestor yta för kommunikation och med en obegränsad räckvidd. Vilket eldorado för en skrivande människa! Från runsten till blogg! Leve det skrivna ordet!
Att det kommit in ett kommersiellt intresse i bloggvärlden känns tveeggat. Det är väl trevligt om några tjänar pengar på sina bloggar, men det säger naturligtvis ingenting om kvaliteten på det som skrivs. Dock - den som har många besök skriver om något som intresserar många, den som inte lyckas fånga läsares intresse, får antingen ge upp eller ändra stil - om det är besöken som är viktiga. Självklart är det för läsarna en skrivare skriver på webben. Annars kan skrivandet kännas meningslöst. Den som har något att berätta har fått ett fantastiskt tillfälle att nå många människor på ett genialt sätt. Så har aldrig det skrivna ordet kunnat distribueras förr. Vem som helst med en dator kan skriva hur mycket som helst och publicera det omedelbart. Det behövs ingen omväg via ett förlag. På mest ont kanske, eftersom det inte finns någon kvalitetsgaranti för vad som skrivs på webben. Det går att skriva smörja och att använda språket som man själv vill, stavningen kanske det inte är så noga med och åsikterna är inte bollade mot ett bollplank. Ändå är allt detta skrivande det bästa som hänt på länge, känner jag. Det skrivna ordet har en garanterad överlevnad.
I en tid då vi knappt skriver brev, mest mailar och sms:ar och våra texter gömmer sig i datorn, känns bloggandet som en garanti för att vår nutid speglas i text precis som förr. Det lilla och vardagliga som förr skrevs i privata brev, skrivs i bloggar på webben. Alla dessa anonyma skrivare med sina bloggar gör naturligtvis en värdefull kulturinsats. Det är bara att tacka och ta emot. Den som skriver för att tjäna pengar på bloggandet, får smaka på en verklighet som varje person med skrivandet som levebröd får uppleva. Att skriva är inte som att ha ett annat yrke. Det är inte en garanterad försörjning med månadslön och trygghet. Att bli publicerad är ingen självklarhet och många, de flesta, får bittert ta emot refuseringsbrev och möta kalla handen. Därför är webben så underbart annorlunda, en jättestor yta för kommunikation och med en obegränsad räckvidd. Vilket eldorado för en skrivande människa! Från runsten till blogg! Leve det skrivna ordet!
Kommentarer
Trackback