© Torrdockan

Ibland hör jag manliga alkoholister säga att det var för att bli modiga, de drack. Alkoholen blev en väg till styrka och mod. Det kanske fungerade till en början, men modet kunde lika gärna gå över i dumdristighet eftersom omdömet samtidigt slogs ut. Styrkan blev svaghet då vettet sakta sipprade ut och ersattes av blint raseri. Alkohol är ett mäktigt gift, ingenting att leka med. Den kemiska process som sker i kroppen när man dricker, kan varje person studera på sig själv. Jag talar inte om alkoholister, jag menar vanliga helgdrickare. Ett glas för mycket fördunklar omdömet även hos en oförvitlig medborgare som inte har ringaste tendens till att bli beroende av alkohol.

Normaldrickaren kan erinra sig något tillfälle då det blev för mycket alkohol och vad som då skedde. Visst är det skämmigt! Jag vet personer som aldrig skulle lyfta ett finger för att skada någon som plötsligt fann sig stående bredvid någon de slagit till marken. Jag vet hederliga, rejäla plikttrogna människor som i fylla gjort de mest häpnadsväckande övertramp. Och ingen kan peka ut dem som alkoholister - de är normaldrickande människor som tog ett glas för mycket och fick erfara alkoholens negativa vändning.

En ärlig inventering av några ungdomsfyllor kan ge ett nyttigt perspektiv för den stadgade vuxenmänniskan. Det är lätt att glömma sina egna misslyckanden och tillkortakommanden. Mycket lätt. Den blyge blev modig, den svage blev stark, den skamsne blev frimodig, den lille stackaren blev en stor stark farlig bjässe. Alkoholens effekt är förödande. Stora, starka, vuxna män kan bli lallande fånar eller slagskämpar med galenskap i blick och nävar. Stabila medelålders kvinnor kan bli fnittriga promiskuösa vampar. Vad kan då inte alkohol göra med unga oerfarna människor som inte kan sätta gränser i tid?

Gatuvåld är nästan alltid alkoholrelaterat, liksom kvinnomisshandel och andra övergrepp. Ska våldet bekämpas, måste alkoholen stå för sin del av problemet. Det går inte att skylla ifrån sig och säga "jag var full" och få förlåtelse. Det är för sent. Vi måste fortsätta leva med alkohol i vårt samhälle. Total nykterhet är en utopi. De flesta kan hantera en rimlig mängd av alkohol. Det är okontrollerat hetsdrickande som leder till katastrof. Det måste hejdas, men vem ska hejda det? Vårt samhälle är totalfixerat vid alkohol. Ingen tidning kan publicera ett recept utan att samtidigt ge vintips. I morgonsoffan på TV4 dricker man med välbehag före klockan 10 på dagen, till och med snaps.

Vem kan kasta sten på supande ungdomar? De vuxna som inte kan avstå från sin alkohol? Föräldrarna som dricker vin till måltiderna, tar sig en rejäl omgång över helgen, ordnar sina grillfester och kräftskivor? Är det vi vuxna som ska dra ut i fackeltåg och protestera mot att ungdomar gör precis som vi? Är vi en hop skenheliga moralister, som tror att reaktionerna och vändningen ska komma från de unga - inte från oss vuxna som är förebilder och ger exempel? De patetiska undanflykterna att det skulle vara dataspel och våldsfilmer som "inspirerar" unga till våld och övergrepp är pinsamma, tycker jag. Det är vi vuxna och vår oförmåga att själva hantera alkohol och problematiken runt alkohol som är orsaken till att ungdomar dricker. Att de dricker för mycket är resultatet av deras oerfarenhet, de vuxnas frånvaro, brist på goda förebilder, brist på seriös vägledning i alkoholrelaterade problem. Det hjälper inte att stänga av teven!