Frihet

Jag har frigjort mig från TV. Det är längesen jag valde bort den eftersom jag tröttnade på att min tid skulle bestämmas av de olika kanalernas program. Mellan några tidpunkter skulle jag hinna stryka en blus, betala en räkning eller koka en kopp te, i reklampauserna skulle jag kissa, när det ringde skulle jag bli störd och försöka få slut på samtalet så fort som möjligt, jag skulle missa en del av en serie och jag skulle reta mig på att en ishockeymatch rubbade hela programmet. Dessutom skulle jag gräma mig över att ha missat något och min kväll skulle bli som en programtablå.

Det är obeskrivligt skönt att ha stängt av den där tvångsknappen. Ibland sätter jag på teven på måfå, bläddrar lite och hittar kanske något. Jag har slutat bry mig om vem som är mördaren och i Midsomer har jag aldrig trivts. När jag bläddrar så där på måfå lägger jag märke till att det är alldeles väldigt många privatdeckare och spanare och poliser och åklagare som rör sig i rutan. Det är också ganska många platta program som ska roa mig, men de saknar helt effekt på mig. De som är i rutan trivs så ini bomben, de skrattar och nojsar och ordnar middagar och berättar för varandra hur trevligt de har och jag känner mig bara utanför. Parlamentet är det enda som duger åt mig, för då får jag skratta åt alla slagfärdiga skämt. Tävlingar känns trista och alltför hurtiga, frågorna är idiotlätta och jag saknar Magnus Härenstam i Jeopardy.

Jag brukar kolla om det är någon bra långfilm som jag vill se, annars ser jag en DVD eller en video om jag är på det humöret. På TCM tycker jag det är ett tiotal filmer som återkommer i ett, Myteriet på Caine, gamla Hepburnfilmer, Riddarfalken från Malta och Stormvarning utfärdad. Jag gäspar och bläddrar vidare. Men Aktuellt och Rapport då, frågar sig de samhällsmedvetna. Ibland. Jag lyssnar på nyheterna på radio, då kan jag använda händerna till något vettigt och samtidigt lyssna. Jag läser två dagstidningar, nyheter på webben och är inte intresserad av alla väderrapporter. Vill jag veta vilket väder det är ser jag ut genom rutan och kollar utetermometern. Jag ska varken ut på sjön eller sköta odlingar.

Å, det är frihet att slippa se på teve!

Kommentarer
Postat av: Ankan

Jag tittar också mindre på TV nu, men har bytt ut timmarna framför den mot bloggande. Men det känns mer värdefullt än slötittandet. Kram

Postat av: Lyckliga Grodan

jag håller fullständigt med..
ser numera sällan på tv..

helt befriande...

2007-05-09 @ 08:42:56
URL: http://lyckligagrodan.blogspot.com
Postat av: Mona

Håller helt med dig, har nästan helt slutat titta på TV. Jag gör som Du, sätter mig framför TV:n när jag behöver vila och bläddrar. Nyheterna har jag också nästan slutat både titta och lyssna på. Det är bara krig och elände, hemska saker som jag inte kan göra något åt. Jag blir bara frustrerad av nyheterna.

2007-05-09 @ 21:18:09
Postat av: Anna Klara

Du skriver väldigt mycket om vad du inte gör med stort fokus på hur skönt du tycker det är att inte supa. Jag får dock inte ihop det - vad gör du i stället? Supa tar ju tid. Se på TV tar tid. Hittills är din ersättning att gå runt och kolla på träd, natur e t c. Vilken är din nya drog - egentigen?

2007-05-10 @ 00:13:50
Postat av: Torrdockan till Anna Klara

Jag vet inte om man kan kalla datorn och skrivande för drog, kanske man kan det. Skrivandet tar mycket tid - jag skriver inte bara i bloggen Jag arbetar med bilder, gör layout, lär mig mer och mer, jag läser mycket, jag fotograferar och jag promenerar. Kanske gör jag ingenting ibland, vilar och lyssnar på radio. Du har helt rätt, supa tar tid. All min tid kretsade förut kring alkohol och hur jag skulle få tag i den och när jag kunde planera in mitt drickande. Och det blev en massa tid över!
Tack för din kommentar!

2007-05-10 @ 13:17:22
Postat av: Mona

Känner att jag måste göra ett inlägg igen. Detta med beroende och missbruk är svårt, ingen VET väl egentligen hur det fungerar. Jag läste i IOGT:s tidning Accent om en forskare som "upptäckt" att missbrukare ofta har "beteendeproblem", "överdriven fokusering på t ex spel, shopping, träning m m", det som man i AA-rörelsen kallar "beroendepersonlighet". Jag tycker att nu, när jag med hjälp av AA arbetat med mig själv, så har jag kommit ifrån "beteendeproblemen" - men jag har väldigt lätt för att hamna där igen, måste vara uppmärksam hela tiden men jag "behöver" dem inte längre, kan klara mitt känsloliv ändå.

2007-05-15 @ 08:19:16
Postat av: Torrdockan till Mona

Du rör verkligen vid något viktigt där - beroendeproblem. Den enda gång jag haft nytta av denna min besatthet var i mitt jobb, då jag kunde bita fast i ett problem och aldrig ge upp förrän jag hade löst det! Men man får se upp. Jag är lite shopoholic och där får jag behärska mig, men jag försöker överse med mina svagheter. Säger: Något måste jag väl unna mig.

Det är en svår balansgång och jag måste också vara väldigt observant så jag inte hamnar i något beroende igen. Dessbättre är mina nuvarande "flugor" av kortvarig natur. Plötsligt vill jag inte se åt en godissort som jag frossat i under en tid och vill inte mer dricka en sorts te som jag nyss var helt galen i. Jag har en beroendepersonlighet, jag vet det och det är riskabelt.

2007-05-15 @ 19:20:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback