Han, Strindberg
Han heter inte August som i augusti, han heter Ågust. Kanske vi sagt ågusti också nångång, men jag tvivlar. Huvudsaken att Strindberg får heta Ågust och inte något annat, vår nationalskald, vårt berömda äss i leken, geniet! Ja, jag känner vördnad inför hans skapade verk, hans livsvisdom och hans skarpa iakttagelseförmåga, jag blir lika förvånad och tacksam varje gång jag hör något drama eller läser något av honom. I går kväll var det radioteater - en förträfflig konstform, eftersom den låter lyssnarna skapa sina egna scenarier, miljöer och rekvisita. Var och en blir sin egen scenograf på något sätt. Fantasin släpps loss, det går att hämta mycket ur den egna inlevelsen, man kan se gestalterna trots att man bara hör deras röster. På något sätt hade jag glömt att det inte nödvändigt måste vara illustrerad teater - det är ibland till och med bättre att bara lyssna utan att se. Orden går fram mer nakna och mer laddade.
Efter skådespelet Oväder följde ett samtal mellan Ingmar Bergman som regisserat och Erland Josephson som spelade huvudrollen, mycket intressant. Det blir repris 22 juli 0.05 (sent!) men den som orkar hålla sig vaken får en fin upplevelse. Sommarens repertoar och mer om radioteaterns föreställningar förr och nu finns att läsa på P1:s hemsida.
Efter skådespelet Oväder följde ett samtal mellan Ingmar Bergman som regisserat och Erland Josephson som spelade huvudrollen, mycket intressant. Det blir repris 22 juli 0.05 (sent!) men den som orkar hålla sig vaken får en fin upplevelse. Sommarens repertoar och mer om radioteaterns föreställningar förr och nu finns att läsa på P1:s hemsida.
Kommentarer
Trackback
