De flesta är precis som du
Alkoholism är den vanligaste livsfarliga sjukdomen vi har i västvärlden. Den skördar fler offer än andra sjukdomar och den har allvarliga konsekvenser i en krets runt den sjuke. Föräldrar, syskon, partners, barn blir drabbade och har sitt lidande att bära. Skammen och skulden kan många dela. Ingen annan sjukdom med så allvarliga konsekvenser behandlas lika nonchalant som alkoholism. I andra sjukdomar betraktas inte den sjuke som ansvarig för sin sjukdom eller som den som ska sköta sin rehabilitering på egen hand. Ingen annan sjukdom spelar heller upp sin sista akt för öppen ridå ute i parkerna eller i eländiga skrymslen. Andra dödssjuka människor får bo rent och snyggt, har omvårdnad i livets slutskede och är inte lämnade som kollin i en trappuppgång eller ett källarprång.
De flesta alkoholister som dör i sin sjukdom är ända till slutet relativt prydliga och har sitt välordnade liv någotsånär under kontroll. De försvinner in i tystnaden på något sjukhus där de vårdats för sin skrumplever eller något annat som direkt är orsakat av långvarigt alkoholmissbruk. En människokropp tål inte överdriven alkoholkonsumtion i åratal utan att svara med krämpor och defekter. Man räknar med att var fjärde sjukhussäng härbärgerar en alkoholist. Det är många som aldrig officiellt får sjukdomen alkoholism konstaterad, det hyschas och mumlas en hel del och ínget ont om de döda. Alkohol är också medskyldig i många trafikolyckor, självmord, drunkningsolyckor.
De flesta alkoholister är som andra vanliga medborgare. Det är människor som drabbats av ett slags allergi och de kan inte dricka alkohol utan att sjukdomen blossar upp. De borde, men kan ofta inte avstå från att dricka. Det är en lång, lång väg till parkbänken. Många hinner aldrig dit hur mycket de än super. Det finns inga kännetecken på sjukdom hos en alkoholist som fortfarande håller skenet uppe. Vi är ena listiga rackare, vi duperar de nyktra och förvänder synen på dem. Vi smusslar med våra flaskor, vi fifflar och ljuger och slingrar oss som ålen. Vi håller ihop, vi kan refrängen. En del av oss blir aldrig upptäckta, en del faller fort igenom. Andra inser till slut att de är sjuka och behöver hjälp. Det är ett stort och modigt steg. Vi har dåliga odds. Vi måste ta en dag i taget. Begär inte livslång nykterhet av någon av oss; vi kan inte lova det, lika litet som en cancersjuk kan lova att aldrig, aldrig mer bli sjuk. En dag i taget kan vi lova.
Rysansvärd läsning... och så sann. När jag gick min terapeututbildning studerade jag värden som visade på att endast 3% av alkoholisterna tillfrisknar. Det skulle innebära att 25-30.000 av alkoholisterna i Sverige reder upp sitt liv - medan resterande 97% inte gör det...
Jag känner så väl igen det Du skriver, när Du beskriver en alkoholist så stämmer det precis på mig. Man skulle önska att all skuld och skam försvann i samband med alkoholism. Det är märkligt att det skall vara så skambelagt att man inte kan erkänna sitt problem. Jag är så glad och tacksam att jag vågade till sist och att jag klarat att vara nykter sedan dess.
Om jag är nykter även i morgon, och går jag och lägger mig nykter i kväll så är chansen stor att jag vaknar nykter i morgon, i så fall fyller jag 18 år då (i nykterhet). Det är en häftig känsla, jag önskar att alla, som har sjukdomen och som är på väg in i den, kunde tro på att det är underbart att vara nykter. Sedan är det också viktigt att veta att man inte kan slappna av och tro att man är botad, så är det inte. Dricker jag ett glas så är 18 nyktra år bortsopade och jag är tillbaka på gå.
Det svindlar när jag tänker på hur många 97% är. Det är dåliga odds vi har, sämre än de flesta andra sjuka. Inte förrän jag började gå på gruppmöten har jag med egna upplevelser fått bekräftat hur oerhört svårt det är, men att det går att nå nykterhet och det kräver ärlighet och hårt arbete.
Grattis starka flicka! Arton år är en fantastiskt lång nykterhet. Det har du gjort bra. Men du är klok att förstå att nykterhet är en färskvara - man måste alltid vara vaksam och man tar aldrig examen.
Goda tankar från
Torrdockan