© Torrdockan

...med ett ryck, den blev helt överansträngd. Precis som om jag avkrävs en åsikt! Det har gått troll i tyckande, och mumlande, och inlägg och bloggande och det rasslar i åsiktsmaskinerna överlag, tror jag. Det började med Annika Lantz som flyttat till P1. P1 heter så för det är Pratkanalen, de andra p:na står för antingen Pladder eller Populärmusik eller Pianosonater. Jag lyssnar på P1, jag har alldeles för kräsen musiksmak för att överfallas av en massa musik som någon annan har valt. Det är lugnt att lyssna på P1. Man  somnar om så bra, det tutar inte plötsligt till med någon skärande musik som får en att vakna eller drömma mardrömmar. P1 slumrar man gott till och det har inte varit någon tvekan om vilken kanal som står på. Är det prat, är det Pratkanalen.

Vad händer nu? Jag rusar till radion för att byta kanal för det kommer musiksnuttar! Nej men visst, de har stuvat om. Och så har de släpat dit Annika Lantz och henne har jag aldrig uppskattat. Det finns så många okoncentrerade pladdriga fnittertippor utanför radion, så det behövs ingen där. Nu var jag elak, men det här är bara början!

I morse bråkades i radion (P1 förstås!) om kvinnors och mäns hjärnor. Professorn i neurobiologi Annica Dahlström skriver på DN Debatt, länken går till artikeln. Nu mötte hon en ilsken kvinna som hade helt motsatt åsikt. Det tar bara tre minuter för en tes eller åsikt eller sanning att få vara utan mothugg numera. TV bjuder direkt in en motståndare och tussar ihop två utan en sekunds tvekan, radion har samma metod. Ingen fråga eller ämne får chansen att få verka, skapa eftertanke och eget ställningstagande. Vips är det full fart på matchen och åsiktsmaskinerna börjar dra igång.

Professorn hävdade till exempel att kvinnors hjärnor förbereddes under graviditeten på att ta hand om barnet, det gjorde inte mäns och därför har papporna ett annat handlag med sina nyfödda barn än mammorna. Det var naturligtvis helt fel enligt den andra personen. Jag tycker det låter ganska naturligt. Och en detalj har jag lagt märke till. Ser jag en barhuvad baby när det blåser eller ett litet barn utan vantar så här års, så är det en pappa som är med, inte en mamma. 

Jag ska fundera medan min åsiktsmaskin står stilla och kanske byter jag åsikt.  Men om Annika Lantz ändrar jag mig inte! En alldeles egen åsikt som inte vädrats än i spalterna är att de där luciorna som med utslaget hår är chefer, ministrar eller VD:ar för banker och storföretag och med stormsteg närmar sig 50 eller 60 borde skaffa sig en frisyr och klippa håret. Utslaget hår är en aning passé vid den åldern. Men det är bara en åsikt, inget forskningsresultat.