© Torrdockan

Jag ser min nykterhet som en oskattbar, ofattbar gåva från en yttre kraft, kanske från en högre makt, och som jag fått behålla genom min gemenskap med andra alkoholister, min fördjupade andlighet och den sinnesro jag därigenom fått. Jag har fått nykterheten så att mitt liv blivit vackert och varmt och jag slipper dricka. Mina törstiga demoner jagar mig inte längre. Jag kämpade mot alkoholen större delen av mitt vuxna liv, men förgäves. Jag hade inte kraft nog själv, jag kunde inte besegra alkoholen som är listig, falsk och stark. Kanske andra kan besegra alkoholen på egen hand, men jag kunde inte. Nu går jag mot ett nytt nyktert år, jag är ödmjuk och tacksam och jag önskar av allt mitt hjärta att jag får behålla min styrka att hålla mig nykter.