© Torrdockan

...och en vecka till har jag varit nykter och då menar jag 100%-igt. Inte ens något "smakprov" eller vad man kallar det man inte kan avstå. Min nykterhet har inte varit förhandlingsbar. Total eller ingen  alls. Det har inte med min vilja eller kraft att göra, det är med hjälp av den yttre kraft som hjälper mig att se perspektiv och sammanhang. Tusen dagar! Vad skulle jag ha gjort om jag inte valt nykterhet där vid vägskälet? Jag vill inte verka patetisk och säga: "Jag hade varit död." På något sätt tror jag inte det. Jag hade levt ett liv som liknade ett dött liv, för min alkoholism gjorde att jag levde i en glaskupa, jag såg och kände ingenting annat  än sådant som hade med alkohol att göra. En veckohelg var ett matematiskt problem för att köpa hem tillräckligt mycket vin i stället för att planera samvaro med familj och vänner.

Tusen dagar betydde för mig femtonhundra flaskor vin - minst! Dessutom en massa gin och whisky (för säkerhets skull, om vinet skulle ta slut). Dessutom en massa folköl om inte det fanns annat att tillgå. Jag stannade utanför Systemet i dag och tittade in, försökte föreställa mig tusen flaskor eller så många boxar som jag skulle ha burit hem om jag valt fel väg där vid vägskälet. Jag mådde illa vid tanken.

De tusen dagarna har inte bara varit lyckliga dagar. Livet har rullat på som vanligt med glädje och sorg, lycka och besvikelser. Men jag har varit nykter! Jag fick mitt liv tillbaka, bit för bit. Jag valde rätt. Varje dag är en en ny start. Dag läggs till dag och blir till år. Nyktra år. Bra år. Ingen nykter dag är meningslös.