© Torrdockan

Vem hittade på att flyget skulle servera alkohol? Var det för att folk skulle lugna nerverna eller vad var orsaken? Tåg åker man ju utan att direkt utsättas för spritservering. Bilåkning brukar vara nykter trots att det är farligare att åka bil än att flyga. Varför ska vi hälla i oss starka drycker uppe bland molnen? Det finns nog inget svar på frågan och spriten kommer alltid att finnas där. Rökningen har upphört, men dricka fortsätter vi med.

Varje gång serveringsvagnen skramlar fram i gången känns det nervöst för mig. Jag har suttit i flygplan på hemväg efter att ha spelat nykter i flera veckor vid poolkanten, men på hemvägen brast alltsammans och jag kastade mig över småflaskorna som för att ta chansen i sista minuten. Vilket löjligt tilltag!

Jag var nervös den här gången också. Det är flera år sedan jag flög på charterresa och jag undrade hur det skulle kännas med en nykter resa och en nykter semester. Det gick mycket bättre än jag kunnat föreställa mig. Det fanns inte ett ögonblicks frestelse när vagnen skramlade förbi, jag tänkte helt enkelt inte på det. Jag var fullt upptagen med annat och brydde mig inte om att människor runt omkring hävde i sig ett par stadiga järn klockan nio på morgonen. Det kändes skönt och befriande att slippa rada upp småflaskor och spilla drinkar. För första gången på en utlandsflygning insåg jag det befängda i att sitta med en bricka i knäet och försöka pilla i sig mat utan att spilla och dricka utan att stjälpa ut.

Det var inte så mycket drickande bland småbarnsföräldrarna, planet var fyllt med barn från babystadiet och uppåt skolåldern. Några äldre barnlösa par fanns med och någon enstaka singel förmodligen. Allt gick lugnt till. När vi lämnade planet vinglade en äldre man omkring utan att riktigt ha fattat var han var och vad han skulle göra. Han hade tagit några järn för mycket helt enkelt. Vid utgången stod några och väntade med rullstolar till dem som inte kunde gå själva den långa vägen till bagageutlämningen. Besättningen som sålt och serverat spriten till mannen hade ingen plikt att hjälpa honom längre. Han, som verkligen behövde en rullstol, fick ingen. Kring honom uppstod tomrum och tystnad. Ingen tycker synd om en alkis.