Godmorgon fylltratt!
Har du vaknat till nu och försökt klara strupen? Det blev visst för mycket i går kväll också - som alla andra kvällar. Du har fortfarande den där idén om att du bara ska ta ett par glas, va? Lägg av den. Det kommer du inte att göra i kväll eller i morgon kväll heller. I morgon kväll förresten, då är väl boxen tömd på sista urkramade droppen. Då blir det väl pizzerian förstås. För pizza är så gott. Om du ska vara ärlig behöver du knappt äta någon pizza, bara du får i dig vinet så är det bra. Nej du, mig lurar du inte. Men jag ska ge dig en chans till.
Ställ dig framför spegeln och titta in i ögongulorna. Jag är alkoholist, ska du säga. För det är det du är. Alkoholism är en sjukdom och du kan inte rå för att du inte kan behärska alkohol, att du har ett sådant kraftigt sug att du inte kan sluta i tid. Var glad att du fortfarande lever - dina kompisar har inte haft samma tur en del. Det sägs inte riktigt i klartext vad det var som orsakade dödsfallet, det är inte särskilt fint eftermäle att det sprids att man dött i fyllslag, dött av leverscirros eller brusten aorta. Eller att man kvävts av sina egna spyor eller att man ramlat baklänges i trappan och spräckt skallen. Eller kanske tagit livet av sig i fyllan för att slippa ta konsekvenserna av sina handlingar.
Säg: Jag är alkoholist för jag kan inte kontrollera mitt drickande. Det går att göra något åt det. Det finns en lösning på mitt problem. Jag är inte ensam. Vi är massor av människor som sitter och super skallen av oss hemma i soffan. Jag ska gå på ett möte och höra om det där är nånting för mig. Det kostar ingenting. Man kan alltid försöka. Ska bara borsta tänderna först. (Äh, ska jag gå i dag? Jag väntar till nästa vecka. Jag kanske inte är alkoholist när allt kommer omkring.)
Du är visst alkoholist! Det är klockrent. Gå så fort som möjligt och träffa andra som kan visa vägen ut ur det här bedrövliga tillståndet. Eller gillar du att vara bakis och stå och vaja, skaka så att du knappt kan knäppa jackan? Börja leva för sjutton! Det är vår nu.
Ställ dig framför spegeln och titta in i ögongulorna. Jag är alkoholist, ska du säga. För det är det du är. Alkoholism är en sjukdom och du kan inte rå för att du inte kan behärska alkohol, att du har ett sådant kraftigt sug att du inte kan sluta i tid. Var glad att du fortfarande lever - dina kompisar har inte haft samma tur en del. Det sägs inte riktigt i klartext vad det var som orsakade dödsfallet, det är inte särskilt fint eftermäle att det sprids att man dött i fyllslag, dött av leverscirros eller brusten aorta. Eller att man kvävts av sina egna spyor eller att man ramlat baklänges i trappan och spräckt skallen. Eller kanske tagit livet av sig i fyllan för att slippa ta konsekvenserna av sina handlingar.
Säg: Jag är alkoholist för jag kan inte kontrollera mitt drickande. Det går att göra något åt det. Det finns en lösning på mitt problem. Jag är inte ensam. Vi är massor av människor som sitter och super skallen av oss hemma i soffan. Jag ska gå på ett möte och höra om det där är nånting för mig. Det kostar ingenting. Man kan alltid försöka. Ska bara borsta tänderna först. (Äh, ska jag gå i dag? Jag väntar till nästa vecka. Jag kanske inte är alkoholist när allt kommer omkring.)
Du är visst alkoholist! Det är klockrent. Gå så fort som möjligt och träffa andra som kan visa vägen ut ur det här bedrövliga tillståndet. Eller gillar du att vara bakis och stå och vaja, skaka så att du knappt kan knäppa jackan? Börja leva för sjutton! Det är vår nu.
Kommentarer
Trackback