© Torrdockan

Det finns egentligen inte mycket enskilda människor kan göra för att motverka alkoholism och för att varna andra, framför allt unga. Alkoholism är en sjukdom utan självinsikt, en förnekelsens sjukdom och ett tillstånd där själva drogen paradoxalt nog används som botemedel. Goda råd är totalt meningslösa, varningar tas inte på allvar, det är den sjuke själv som hanterar sin sjukdom och sitt eventuella tillfrisknande. Anhöriga kan i stort sett endast stå bredvid och se på. Hoppas på ett uppvaknande, be för den utsatta och till slut skydda sig själv genom avståndstagande. Ohyggligt.

Jag tror det finns få sätt att nå fram. Ett är att slå sönder myterna! Se sanningen. Kloka nyktra människor som aldrig skulle drömma om att dricka för mycket och inte har någon tendens till sjukdomen alkoholism kan gemensamt arbeta för att myterna kring alkoholism skingras. Det är ingen försakelse för en nykter person att avstå från alkohol, det är inget problem att visa att man kan ha fest utan alkohol, att alkohol inte behövs i alla sammanhang. Det är alkoholister som inte kan avstå.

Framför allt måste vanföreställningarna om alkohol rättas till. Alla måste kunna svaret på de vanligaste funderingarna.

Har alkoholister dålig moral och är sämre än andra?
NEJ.
Kan vem som helst bli alkoholist?
JA.
Kan en nykter alkoholist så småningom dricka kontrollerat?
NEJ!
Finns alkoholister i alla samhällsklasser?
JA.
Kan man i förväg veta vem som blir alkoholist?
NEJ.
Har alkoholism med ålder att göra?
NEJ.
Finns det tonåringar som är alkoholister?
JA.
Kan man bli botad från sjukdomen?
NEJ. (Det är en kronisk sjukdom.)
Är det en dödlig sjukdom?
JA.