© Torrdockan

Skönt att vara hemma! Skönt att inte det första jag gör är att slå upp ett glas. Varje fredagskväll vi kom till landet tog vi oss en pilleknarkare! En sup med andra ord. Jag slog upp och så skålade vi, RB och jag. Sen packade jag upp maten och han gick runt och satte på elementen, gick en sväng ner till snickarboden och sen var det dags för middag. Visst var det trevligt.

Det var bara ett krux, jag är alkoholist, RB var en vanlig människa som kunde ta sig en sup och så räckte det med det. Medan han var i snickarboden, hann jag med en sup till och sen öppnade jag en flaska vin eller på senare tid en box. Jag tog några glas medan jag lagade maten, kockens belöning kallade jag dessa glas. Sen drack jag vin till maten, men RB ville bara ha öl. Sen var det teve och då drack jag vin och sen somnade nog jag.

När vi kom hem från landet tyckte vi det var så skönt att vi måste ta en drink eller en öl eller ett glas vin. Jag är alkoholist så jag kunde inte nöja mig med ett glas utan drack mer, helst resten ur vinflaskan. Jag blev inte oregerlig och började skälla och slåss, jag blev lite lummig och kelen och allt var riktigt idylliskt. Men alkoholen gjorde sitt dolda arbete i min hjärna och i mitt psyke. En alkoholist får inte bara skador på levern och andra inre organ, det otäcka är att en alkoholist får personlighetsförändringar. De kommer smygande utan att man noterar det.

Den allvarligaste skadan av alkohol är mental,  fast de flesta nog tror att det är kroppens förslumning som är det värsta. När alkoholen tagit greppet kan en människa bli elak och aggressiv, bitter, misstänksam och fruktansvärt elak. Minsta småsak kan få en drinkare att flamma upp och bli urförbannad, slå i dörrar och bråka, bära sig åt som en furie. Den snälle killen och den blyga tjejen blir som förbytta när alkoholen gjort sitt. Det är här vi hittar obehärskade gräl, misshandel, dumdristiga tilltag, slagsmål, våldtäkt, rattfylla, otrohet och galen vrede.

Det kan ta lång tid innan tecknen visar sig, och den sjuke kanske bara visar dåligt humör och uppflammande vrede som genast kan gå över med hjälp av en drink. Alla alkoholister går inte ut på stan och startar slagsmål, de sitter hemma och är allmänt förbannade över andras betende, dumma chefer, korkade kollegor, orättvisa villkor, idiotiska lagar och besvärliga grannar. Och oförstående familjemedlemmar.

Den mentala förändringen är det mest allvarliga med alkoholism, och det tar lång tid att komma tillbaka till balans och vett. Levern botas fortare än hjärnan eller själen. Det tålamod som  en aktiv alkoholist saknar totalt, måste en tillnyktrande alkis långsamt  ta till sig och utveckla. Den första tiden i min nykterhet var som ett gungfly. Jag hade kvar mitt alkoholistiska betende, men jag var nykter. Först nu känner jag mig lugnare och mer i balans. Jag kunde ta det som hände RB utan att förlora förståndet, jag kunde hantera det med vettet i behåll. Hade jag varit aktiv vet jag inte vad som hade hänt mig, var jag hade hamnat, hur det hade slutat. Som aktiv alkoholist kunde jag inte hantera mitt liv och möta händelser utan överdrivna, obehärskade reaktioner. Jag var totalt avsaknad av sinnesro, balans och överblick. Jag var hjälplös och rubbad.