© Torrdockan

Svenska Dagbladet startar i dag en serie Baglady om vinpimplande kvinnor, duktiga yrkeskvinnor, mammor och ordentliga radhusfruar som dricker mycket. De dricker varje gång de träffas. Förbi är kafferepets trevliga dagar då sju sorters kakor, hembakade förstås, serverades och någon gång ett pyttelitet glas körsbärsvin eller likör. Nu träffas man över vinboxarna eller flaskorna.

Jag ser dem varje dag. De går med sin lilla box i handen, så praktiskt. Själv gick jag också med en sådan bag-in-box. Det var en lycklig tid efter allt tomglassläpande. Boxen ökade mitt drickande. Det fanns ingen koll. Den ena flaskan flöt liksom i den andra. Och så bekvämt sen med bara en sladdrig plastpåse och en pappkartong i sopnedkastet. Bag-in-box fick mig att verkligen blomma upp som alkoholist. När den kom fanns det ingen återvändo.

Jag blev en box- och baglady. Nu när jag är nykter förstår jag att boxen var det farligaste som hände mig. Det blev så bekvämt att bära hem mer och mer vin. Det är tre liter = fyra flaskor samlade i ett praktiskt paket. Konsumentvänligt, kallas sådant för. Bagladiesarna tackar och häller upp!