Hur får jag kompisen att sluta?
Brorsan, systern, sambon, farsan? Hur får jag andra att sluta dricka? Det går inte. Lägg ner projektet. Det är bara den som dricker för mycket som själv kan ta tag i sitt problem. Man kan leda en häst till vatten men inte få den att dricka. Och när det gäller alkisar är det tvärtom. Man kan prata en alkis tillrätta, men man kan inte få honom eller henne att sluta genom yttre åtgärder. Jag kan bli skjutsad till sjukhus för avgiftning, men när jag stiger ut genom porten är jag inte botad. Beslutet om nykterhet måste starta inifrån, det är en andlig process som vill till för att det ska funka. Och min egen vilja är inte tillräckligt stark nog.
Tyvärr är det så. De flesta gravt alkoholiserade människor vet att de är i kris. Då händer det att de dricker för att glömma att de är i kris genom att dricka ännu mer. Låter det logiskt? Nä. Det är det inte heller.
Det finns ingen logik i den här sjukdomen. Den härjar inuti kroppen oavsett vad den sjuke vill eller strävar efter. Den ligger latent under nyktra perioder, men den flammar upp så fort tillfälle ges. Det går inte att bota alkoholism. Den som påstår det talar mot bättre vetande eller är ute efter att tjäna pengar på sjukdomen.
Därmed inget ont om alla som arbetar seriöst med att hjälpa alkoholister. De vet säkert också hur återfallsprocenten ser ut. De vet också att någon efter tolv eller tjugo års nykterhet kan starta igen och supa ihjäl sig på en vecka. Vad ska vi göra med alla som super? Ska vi förakta dom? Tycka synd om dom? Skratta åt dom? Fortsätta ungefär som nu. Köpa Situation Stockholm utanför Åhléns av nån stackare som ser ut att ha sovit utomhus sen i april? Låtsas att vi inte ser dom? Vifta bort antydningar om att Persson super och Annika har alkoholproblem?
Vad ska jag göra med min egen alkoholkonsumtion? Kompisen slutar inte för att jag ber honom. Han slutar inte ens när frugan sticker och ungarna blir omhändertagna av socialen, han blir vräkt och förlorar jobbet. Har han inte vaknat så fortsätter han. Har han vaknat utan att fatta vad han ska göra, kommer han att fortsätta tills han dör av sitt intag. Jag själv kan välja. Bara misstanken om att jag dricker för mycket, för ofta, för ivrigt är tecken på att jag äntligen fattat vad det handlar om. Det är en god start. Jag kan arbeta med min egen nykterhet, de andra kan jag inte göra något åt mer än att vara ett bra förerdöme. Men jag måste sluta predika! Inte sticka fingret i ölmagen på någon och säga: Sluta tuta! Det är meningslöst. Var och en måste nå det man kallar "botten". Allt måste till synes gå åt helvete för att en alkis ska fatta allvaret i sitt missbruk.
Alla alkoholister når sin botten så småningom. En del gör det efter bara en kort tids supande, för andra kan det ta nästan ett helt liv innan poletten trillar ner. Ju fortare desto bättre, eftersom alkoholen är en farligt drog som ger fysiska och mentala skador - även på dem som inte skulle drömma om att kalla sig alkoholister och inte heller räknas som det. Måttlighetsdrickarnas favoritidé är att de inte skadas av alkohol eftersom de dricker måttligt. Ha-ha! Läs på! Mängden alkohol gör att skadorna kommer fortare - effekterna blir på sikt desamma. Vrålsuper någon på helgerna mellan nyktra vardagar är inte det heller bra för hälsan.
När botten är nådd och/eller förnuftet vaknat till liv kan en aktiv alkoholist bli en nykter alkoholist. Ett bra sätt är att lyssna på andra alkoholister som gått igenom detta och vet vad de talar om. Lyssna noga och gör som de säger, tro på vad du ser när du är i en självhjälpsgrupp bland nyktra alkoholister. Gå på möten, ställ upp med service - så hjälper du andra alkoholister, inte genom att tjata och hota.
Tyvärr är det så. De flesta gravt alkoholiserade människor vet att de är i kris. Då händer det att de dricker för att glömma att de är i kris genom att dricka ännu mer. Låter det logiskt? Nä. Det är det inte heller.
Det finns ingen logik i den här sjukdomen. Den härjar inuti kroppen oavsett vad den sjuke vill eller strävar efter. Den ligger latent under nyktra perioder, men den flammar upp så fort tillfälle ges. Det går inte att bota alkoholism. Den som påstår det talar mot bättre vetande eller är ute efter att tjäna pengar på sjukdomen.
Därmed inget ont om alla som arbetar seriöst med att hjälpa alkoholister. De vet säkert också hur återfallsprocenten ser ut. De vet också att någon efter tolv eller tjugo års nykterhet kan starta igen och supa ihjäl sig på en vecka. Vad ska vi göra med alla som super? Ska vi förakta dom? Tycka synd om dom? Skratta åt dom? Fortsätta ungefär som nu. Köpa Situation Stockholm utanför Åhléns av nån stackare som ser ut att ha sovit utomhus sen i april? Låtsas att vi inte ser dom? Vifta bort antydningar om att Persson super och Annika har alkoholproblem?
Vad ska jag göra med min egen alkoholkonsumtion? Kompisen slutar inte för att jag ber honom. Han slutar inte ens när frugan sticker och ungarna blir omhändertagna av socialen, han blir vräkt och förlorar jobbet. Har han inte vaknat så fortsätter han. Har han vaknat utan att fatta vad han ska göra, kommer han att fortsätta tills han dör av sitt intag. Jag själv kan välja. Bara misstanken om att jag dricker för mycket, för ofta, för ivrigt är tecken på att jag äntligen fattat vad det handlar om. Det är en god start. Jag kan arbeta med min egen nykterhet, de andra kan jag inte göra något åt mer än att vara ett bra förerdöme. Men jag måste sluta predika! Inte sticka fingret i ölmagen på någon och säga: Sluta tuta! Det är meningslöst. Var och en måste nå det man kallar "botten". Allt måste till synes gå åt helvete för att en alkis ska fatta allvaret i sitt missbruk.
Alla alkoholister når sin botten så småningom. En del gör det efter bara en kort tids supande, för andra kan det ta nästan ett helt liv innan poletten trillar ner. Ju fortare desto bättre, eftersom alkoholen är en farligt drog som ger fysiska och mentala skador - även på dem som inte skulle drömma om att kalla sig alkoholister och inte heller räknas som det. Måttlighetsdrickarnas favoritidé är att de inte skadas av alkohol eftersom de dricker måttligt. Ha-ha! Läs på! Mängden alkohol gör att skadorna kommer fortare - effekterna blir på sikt desamma. Vrålsuper någon på helgerna mellan nyktra vardagar är inte det heller bra för hälsan.
När botten är nådd och/eller förnuftet vaknat till liv kan en aktiv alkoholist bli en nykter alkoholist. Ett bra sätt är att lyssna på andra alkoholister som gått igenom detta och vet vad de talar om. Lyssna noga och gör som de säger, tro på vad du ser när du är i en självhjälpsgrupp bland nyktra alkoholister. Gå på möten, ställ upp med service - så hjälper du andra alkoholister, inte genom att tjata och hota.
Kommentarer
Trackback