Så ofta ni kommer, herr Ågren!
Det var inte längesen sist. Felix har täta besök av den bittre och hånfulle herrn. Jag ringer Felix mobil och Blanche svarar. Felix sover i hennes säng, bakfull, orakad, svettig och stinkande av gammal fylla. Hon hade fått hem honom, halvt släpat honom till T-banan. Han hade ramlat flera gånger på gatan, hon hade låtit honom kravla sig upp själv. Hon är stark och hennes engagemang i Felix verkar inte vara alltför allvarligt och komplicerat.
Akta dig, Blanche, varnar jag. Du kommer inte att få några glada stunder med den mannen. Du kommer inte att kunna gå ut på krogen med honom. Han kommer att supa sig tvärfull, ramla under bordet och bli utburen. Dessutom kommer du att få betala notan! Han kommer aldrig att ha mer pengar än vad som räcker till alkohol, taxi och tobak. Hyran kommer som en överraskning till hans tomma plånbok.
Felix är oanträffbar. Jag bryr mig inte om att göra fler försök. För honom hjälper det inte att be till Gud och läsa Stora Boken för att sluta supa. Han måste inse allvaret nu. Jag trodde på honom en gång till så som hans mamma, mormor och syskon, flickvänner, sambo, kompisar, studiekamrater - alla, har trott på honom. Han manipulerar oss ständigt. Alltid en gång till. Alltid tomma löften, svepskäl, undanflykter och förnekanden. Vi stackars godtrogna själar går på bluffen varje gång!
Vems fel kan det vara den här gången? Det är alltid någon annans fel att det går illa för Felix. Ibland är han nere i barndomens upplevelser för att hitta orsaker till att han dricker. Jag skriker till honom: Det finns barn som suttit i koncentrationsläger, men de har inte blivit alkoholister för det! Barn som räddats från gatan har blivit bra människor och inte druckit sig stupfulla så fort de hunnit! Du behöver inte lova vara nykter mer än ett dygn framåt. Dag läggs till dag, vecka till vecka, månad till månad.
Min nyårsdag känns befriande frisk. Jag har ingen bakfylla, mår inte dåligt, har inte ont samvete för i går kväll, inga minnesluckor, inget behov av huvudvärkstabletter eller återställare. Hade jag druckit i går, hade jag fortsatt i dag. Så ser verkligheten ut. Jag är en nykter alkoholist. Jag tar en dag i taget. Om morgondagen vet jag ingenting. När den kommer ska jag förnya mitt löfte att inte dricka.