© Torrdockan

Nattkröken - det är så här dags vid halvett-tiden. Sen kommer småtimmarna då det glada gänget fortfarande väsnas och öppnar nya flaskor. De förståndiga har gått hem. När småtimmarna är över och klockan närmar sig tre, då är det absolut bara de tappra törstiga kvar. De ger sig inte, men när vinet sinat och bara tomflaskorna är kvar, då är det dags även för dem att tumla hemåt. Klockan brukar sällan vara mer än tre då. Väl hemma kan festprissen uppleva Vargtimmen. Kanske. Festprissen brukar ramla i säng ganska omedelbart efter hemkomst och sova sin djupa, svettiga sömn och missar förmodligen Vargtimmen.

Den som super ensam somnar i soffan och sover där några timmar, vaknar frusen och stel. Klockan kanske är halv ett. Går till sängs, sover oroligt till framåt fyra. Det är då Vargtimmen infaller. Under Vargtimmen dör de flesta av de döende, Vargtimmen är ensam, tyst, staden sover, bara ångest och kriminalitet frodas då. De sömnlösa vandrar fram och tillbaka i Vargtimmen, de stannar vid fönstren, de öppnar kylskåpet, de försöker läsa, de zappar på teve.

När tidningsbuden släpps lös och sprider sig över staden, är vargtimmen över. Allt börjar fyllas av ljud och ljus. Natten övergår till gryning. Den ensamma dricker sina sista glas för att kunna sova, den ångestfyllda tar en tablett, den berusade sover och vrider sig i klibbiga lakan. Snart är det morgon.