Inte bara alkohol
Så här i nykterheten verkar tankarna på det förgångna så overkliga. Kan det verkligen vara så att jag drack mig bort från verkligheten så många gånger? Var det möjligt? Ja. Så var det. Jag måste vara ärlig. Alkoholistens främsta synd är att ljuga, dölja, narras och bedra. Det gör ont med alla minnen. Jag vill helst slippa tänka på det mörka. Helst vill jag minnas tiderna då inte alkoholen hade fångat mig i sitt dödsgrepp. Mitt liv har inte varit en enda sammanhängande fylla. Jag har många goda år, ljusa stunder, lyckliga minnen.
Jag är ingen terapeut, läkare eller expert. Jag vet ingenting om alkoholism mer än det jag själv upplevt, sett och hört. Det är mitt vittnesbörd. Det finns en väg ut ur eländet. Jag stapplar på den. Mina steg blir säkrare dag för dag. Jag känner mig befriad, det är ljust inuti bröstet där hjärtat sitter. Där som det var en svart mörk klump av gråt och smärta förr.
Jag är ingen terapeut, läkare eller expert. Jag vet ingenting om alkoholism mer än det jag själv upplevt, sett och hört. Det är mitt vittnesbörd. Det finns en väg ut ur eländet. Jag stapplar på den. Mina steg blir säkrare dag för dag. Jag känner mig befriad, det är ljust inuti bröstet där hjärtat sitter. Där som det var en svart mörk klump av gråt och smärta förr.
Kommentarer
Trackback