© Torrdockan

Alkoholism är en sjukdom som kräver mer och mer alkohol. Den som dricker får med tiden högre toleransnivå. Jag kunde efter några år dricka en hel flaska vin på egen hand, men så småningom ökade jag dosen och öppnade ytterligare en flaska för att känna mig nöjd. När bag-in-box lanserades, dvs fyra flaskor = tre liter vin i förpackningen märkte jag att min konsumtion ökade. Jag övergick från den ena ”flaskan” till den andra utan att särskilt lägga märke till det och det dröjde inte länge förrän en sådan box var tömd och jag stod med en sladdrig plastpåse, klippte av ett hörn och klämde ut de sista dropparna.

Efter många år var jag inte nöjd med bara vin, jag ville ha starkare sorter och drack starksprit som jag inte gjort i början. Då kunde jag ha flaskor med sprit hemma utan att röra dem. Nu gick jag direkt på flaskor med whisky, vodka eller gin. Jag drack egentligen allt som innehöll alkohol. Vi kunde aldrig ha ett fyllt barskåp, för flaskorna tömdes i svindlande rask takt.

Hade jag kunnat sluta medan jag ännu var på lättvinsstadiet? Det vet jag inte. Jag gjorde aldrig något allvarligt försök och ärligt så tror jag inte att jag hade kunnat sluta då. Jag ville dricka, ville känna mig berusad, ville glömma och trösta mig, behövde dricka för att må bra. Att det skulle vara farligt föll mig inte in då. Mitt drickande var fortfarande på lekstadiet. Jag hade inte fått några konsekvenser som störde min sinnesfrid. Inte än...