© Torrdockan

Ja, det är det. Det är lika besvärligt som att vara allergisk mot t ex nötter, björkpollen, skaldjur eller hästar. Det finns en massa sjukdomar och åkommor som är jobbiga, gör ont och hindrar en från att göra olika saker. Att ha sjukdomen alkoholism är livsfarligt. Man dör till slut i förtid av skador man får på sina inre organ. Det är också vanligt att aktiva alkoholister råkar ut för olyckshändelser med dödlig utgång eller att de begår självmord.

Det kan ta lång tid att utveckla alkoholism. En del alkoholister kan dricka i decennier utan att de får skador, andra kanske får obotliga skador på inre organ bara efter några års hårt supande. Det finns tonåringar som har skrumplever - det blir mer och mer vanligt med tonåringar som dricker för mycket och för ofta.

Hårt drickande sätter spår i ansiktet - alkoholen lägger liksom en tunn mask över huden och ett tränat öga ser om en person dricker mycket alkohol. För unga kvinnor är det speciellt tråkigt att få den missklädsamma alkoholmasken över ansiktet.

Den som är alkoholist måste sluta dricka helt. Det är noll tolerans som gäller. Man kan inte lära sig att ”dricka lite grand”. Det är lika omöjligt som att den som är allergisk mot skaldjur, bara äter en enda räka eller en enda kräftklo. Allergin slår till ändå. Man kan likna alkoholism vid ett slags allergi och säga till sig själv: Jag är allergisk mot alkohol!

Det går inte att bli botad från sjukdomen alkoholism. Det är en sjukdom som läkarvetenskapen står hjälplös inför. Det finns mediciner, men de botar inte - de dämpar suget eller försvårar drickandet. Det finns ingen alkoholist som har blivit ”botad”. En alkoholist kan inte dricka måttfullt. Den dricker kopiöst och kan inte sluta dricka. Det är det som är sjukdomen. Att inte kunna sluta supa.

Jag har varit alkoholist i hela mitt vuxna liv. Numera vet jag att jag inte kan dricka alkohol, inte ens cider eller lättöl, men det tog lång tid för mig att fatta budskapet. Jag trodde länge att jag skulle kunna behärska min alkoholism, att det handlade om vilja och karaktär, men så är det inte. Alkoholism är en sjukdom och den enda medicin som fungerar är att sluta dricka.

Det låter enkelt, men är inte det. Inbyggt i alkoholism finns ett starkt sug, en het önskan, ett nära oemotståndligt behov att dricka mer, att bli berusad och ju mer man dricker desto mer tappar man omdömet och förmågan att uppföra sig normalt. Sen är man inne i ett ekorrhjul och det kan sluta mycket olyckligt.

Alkoholismens inbyggda sug och behov släpper inte greppet även hos den som är nykter sen lång tid tillbaka. Det är svårt för andra att förstå varför en alkoholist som varit nykter i kanske många, många år tar ett återfall och börjar dricka igen. Suget efter alkohol kan finnas kvar länge och kanske för alltid hos en alkoholist. Därför måste den som är sjuk vara på sin vakt hela livet. Aldrig glömma bort att sjukdomen bara ligger latent och kan blossa upp igen när som helst.

En gång alkoholist, alltid alkoholist. Glöm det där om att kunna hantera drickandet och dricka socialt som andra människor.