© Torrdockan

Morgonstund har guld i mund - och bly i baken! Jag är morgontrött men kan hålla mig vaken långt in på nätterna. Det anses inte lika fint och präktigt som att hoppa ur sängen i ottan och börja jobba. En del människor har den rytmen och det passar dem. För min del arbetar jag med min typ av arbete mycket bra efter middagsdags. Hela kvällen står till mitt förfogande och sen jag slutade vara tv-slav så har jag mina kvällar fulltecknade, mest med jobb framför datorn men också i pappershögarna (som tyvärr tornar upp sig mer och mer på skrivbordet).

Arbete är en välsignelse, fritid ett fördärv. Observera: för mig! Det kan stämma även för andra alkoholister. Det är lätt att dricka mera på helgerna, på semestern, på all fritid. Sjukskrivningar, arbetslöshet, förtida pension och ålderspension är rena katastrofen för många alkoholister. Tiden som skulle användas till så mycket bra och roligt eller till att bli frisk och återhämta sig slösas bort i rus och bakrus. Ingen kollar, ingen begär en insats och det finns inget att skärpa sig inför. Nej, arbete är det allra bästa! Jag har ett roligt jobb, har alltid haft, eller också tycker jag att det är roligt att arbeta oavsett med vad. Fritid blir en smula loj och meningslös, seg.

Nu när det blåser kallt omkring mig och jag är orolig och ledsen, är det nödvändigt att jobba. Finns inget avlönat extraknäck så är det bra att städa en låda, vädra garderoberna, fixa småreparationer och kanske göra färdigt handarbetet som har legat sen förra julen! Förr var min lösning på alla problem och sorger att dricka alkohol. Då tyckte jag att en svår tid med djupa känslor var outhärdlig - jag orkade inte vara i en känslostorm. Då drack jag mig bort från verkligheten - som om det skulle gå. Allt blev bara värre och jag var inte kapabel att ta itu med allt praktiskt. Nu reder jag mig, jag kan möta svårigheter utan att ta genvägar och fly.