© Torrdockan

Det gör du säkert. Alla känner en Totte. Han kan vara lite udda, blyg och ensam och utan framgång hos tjejer. När han druckit blir han stor, skränig och ful i mun. Då vågar han vad han annars inte vågar. Han får ingen framgång hos tjejer nu heller. Så han dricker ännu mer. Till slut ligger han slocknad i ett hörn någonstans. När han vaknar är festen för längesen över. Bara något enstaka par vänslas i soffan. Totte får vackla ensam iväg, vart han ska ta vägen vet varken han eller någon annan. 

Totte är den där som alltid hänger med, alltid vill dricka, alltid blir lika full. Det är han som blir nobbad, som tänder eld på halmbocken, som somnar före tolvslaget på nyårsafton, som står och pinkar i gathörnet, som skämmer ut sig på krogen. En typisk Totte finns bra beskriven i filmen Black Jack. Varje generation frambringar nya tottar. Sen man mätte brännvin i stop har tottarna funnits. Så länge det finns alkohol kommer det nya tottar i krogkön. 

En del tottar blir helt vanliga karlar med tiden. De skaffar fru och barn och dricker inte så ofta och så häftigt längre. De balanserar sitt drickande skickligt och livsfarligt, gör bara övertramp enstaka gånger. Andra tottar drar in fru och barn i sin brännvinsdoftande verklighet, om de har fru och barn kvar tillräckligt länge. En del tottars fruar får nog av fyllot ganska snabbt, andra härdar ut och varje gång när Totte säger att han ska sluta dricka går de på bluffen. De öppnar sin famn och tar emot sin snorande, hulkande bakfulle hjälte varje gång efter ett fylleslag. 

Andra tottar träffar en Totta, och då kan det gå riktigt illa. Snabbt. För Totte och Totta super ikapp vid köksbordet och sen börjar de gräla och sen blir det slagsmål. Nyktra och friska karlar slår inte sina kvinnor. Galna och fulla karlar kan slå kvinnor och barn. Det har de gjort sen Raskens tid och längre tillbaka. 

När Totte vinglar omkring på stan och hotar folk, skriker fula ord och bär sig illa åt, är det svårt att komma ihåg att han är sjuk. Han är alkoholist och alkoholism är en sjukdom. Den enda sjukdom där de drabbade om de inte skrattas åt i stället hånas, föraktas, skylls för att ha dålig karaktär och stöts ut ur gemenskapen.  Alkoholism gör den sjuke så frånstötande, otrevlig, rentav så äcklig att medmänniskorna ryggar tillbaka. Även lätt berusade tottar är impopulära. Det känns inte trevligt med svettiga, stirrande, påstridiga tottar som hänger vid bardisken och pratar strunt och tror att de är oemotståndliga.  Om alla uppför sig som tottar och tottor är det lättare. Då finns ingen koll alls.

Känner du Totte? Det gör du säkert. Alla känner Totte, men till sist känner inte Totte någon alls. Då har han ingen annan vän än flaskan och så polarna på bänken förstås. Så länge de hänger med.

Tjenare, jag heter Totte. Jag är pank, utfattig, hemlös, saknar familj och vänner. Jag är ingen alkis, jag har bara haft lite otur. Jag lovar att jag aldrig ska dricka mer. Det här är min absolut sista fylla! Tro mej!