© Torrdockan

Envis som en åsna klev jag uppför backen. Vem vill ge sig? Vem vill känna sig besegrad av ett ont knä? Vem vill ge upp? Inte jag. Jag skulle få en spruta i mitt onda knä som jag har sånt besvär med. Min envishet gjorde att det tog tid att komma uppför backen. Det passade bra att stanna och beundra blommorna. Nedför backen gick det sen lättare! Kanske jag springer nästa gång!