Vad mina ögon ser

Jag ser hans förändring från dag till dag. Från mitt besök på förmiddagen till mitt besök nu mot kvällen. Någonting händer, jag vet inte vad som sker. Är det livet som sakta flyr? Hans händer är så kalla. Vi lyssnade till några älsklingsmelodier, han blev mycket trött. Sen satt jag tyst och höll hans hand, klappade lite, smekte, masserade. Ingenting hjälper, ingenting botar, ingenting. Jag måste förstå vad mina ögon ser...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback