Ett alkoholfixerat land
En del människor har sitt intresse fixerat vid alkohol utan att vara alkoholister. Jag kallar dem alkoholfixerade. För vad ska man kalla människor vars fantasi styrs kring flaskor och sprit, som planerar sin fritid efter tillgången till alkohol och som aldrig skulle missa ett enda tillfälle att dricka. Ändå är de inte vad vi menar med alkoholister. De kan styra sitt drickande, de hamnar inte i det ödesdigra beroendet, de kan bryta sig loss och känner inte det svidande suget och det starka tvånget. Men de skulle aldrig tänka sig en helg utan alkohol. Var kommer den starka alkoholfixeringen från?
Varför har vi vin och sprit på löpsedlarna i detta land? Varför sitter TV4 i morgonsoffan och har vinprovning på fredagarna? Vem införde att matspalterna skulle ha vintips? Varför har vi året inrutat i fyllefester, varför blir Sverige ett berusat land med jämna mellanrum under året, med kulmen på sommaren. Vad är det som fått oss så alkoholfixerade? Man ska dricka, man ska skåla, man ska fira med alkohol! Vem tar beslut om att en tidning ska införa en stor artikel om sommarens bästa lådviner och bästa öl och bästa snaps? Men snälla nån, det kan vi väl klara själva? Rider tidningarna på att svenskarna till mans är så alkoholfixerade? Eller har vi blivit det av massmedias genomslagskraft? Knappast.
Sverige är inte alkoholiserat, men man kan lugnt påstå att Sverige är alkoholfixerat. Ingenting tycks intressera folk mer än alkohol och det gäller inte bara alkoholister. De struntar i vilka märken de konsumerar, det är de andra som ägnar tid åt sådant. Den allra sämsta och allvarligaste trenden nu är att allt ska firas med alkohol på arbetsplatsen. Kaffe och tårta har bytts ut mot öl och champagne på jobbet, allt ska firas, allt ska uppmärksammas med alkohol, det är after work med öl och konferenser på finlandsfärjor, you name it!
De enda som kan bryta den här trenden är de som inte har alkoholproblem. Det är faktiskt deras ansvar att dra ner på det allmänna drickandet på jobbet. Att rena alkoholister skulle ta initiativet är inte troligt. Är varenda arbetsplats besatt med alkoholister som inte vill eller kan avstå? De ansvariga människorna i det här sammanhanget är inte alkoholisterna, det är de alkoholfixerade som sätter hjulen i rörelse!
Alkoholfixeringen är pinsam och komisk. Att stå på kajen i Helsingborg och se dragkärrorna med öl är skrattretande. Svenskarna släpar och bär från färjorna, de tar bussen till Danmark och Tyskland, de gör vad som helst för att få en skvätt alkohol billigare! Men de är inte alkoholister! Vad är de då? Alkoholfixerade. Det känns genant, särskilt om vuxna förfasar sig över ungdomens supande. Men det är de vuxna som snitslar banan genom sin överdrivna alkoholfixering. Om vuxna inte kan eller vill ändra sina egna inrotade alkoholvanor, kan de knappast begära nykterhet av sina barn.
Efter att ha plingat min blogg, så kollade jag på nyligen.se, och hittade din blogg där. Hej!
Jag håller fullständigt med dig! Och vad är det för champagnesprutande över vinnarna i olika lopp? Skall man associera till utlösning? Eller? Det äcklar mig att se! Kan man inte vara glad på något annat sätt? Det bästa för svenska folket skulle vara ett alkoholförbud, ungefär som rökförbud. Inget supande skall drabba omgivningen! För det du kallar alkoholfixering är i själva verket alkoholism. Maskerad i finkläder - fin sprit, fina viner, dyr champagne. De som prompt skall fira med sprit är alkoholister, utan att medge det. Låter det bryskt? Kanske, men jag är så trött på att kämpa mot mitt eget begär, och inte bara ge efter för gott. Trots att livet är så mycket bättre och roligare, utan vin och sprit, så hjälper det inte, när stressen sätter in. Ingen logik hjälper! Att slippa se och höra om sprit skulle vara skönt!
Jag googlade på alkohol +blogg och hitta hit. Är inte dessa helgsupare också alkolister. Handlar det inte om vilken inställning man har till alkohol. För vanligt folk har väl inte den fixeringen som du skriver om, eller..? Hade alkohol varit en ny drog hade den livit totalförbjuden.
Hej, jag har lustigt nog också retat mig på champagnesprutandet. Så fånigt och onödigt! Nen jag tror inte förbud skulle fungera. Det finns exempel på det som bara ökade smuggling, hembränning och kriminalitet. Narkotika är förbjudet är är ju en lukrativ bransch för skumma element. Men en restriktion tror jag på - och man kan begära av en normal arbetsplats att bannlysa firande med alkohol. Min erfarenhet är att det är de alkoholfixerade som är drivkraften i sådant. De uppmuntrar alla tillfällen till att få snika sig till lite gratis dricka.
Min dröm är att en stark idol, en verklig personlighet som alla ser upp till tar offentligt avstånd från alkohol! Inte står på en prispall och asprutar champagne på sig :-)
Jo, jag betraktar de notoriska helgsuparna också som alkoholister. De har fortfarande en spärr genom jobbet, men kan när som helst falla ur under en ledighet. De lever i en farlig riskzon.
Nej, vanligt folk har kanske inte den fixeringen vid alkohol, men fan tro´t. Jag tycker det är ett väldigt snackande om alkohol överallt. Och jag håller med, om alkohol hade kommit nu, hade den klassats som narkotika och blivit förbjuden. Den och tobaken ligger på 6-7 plats i farlighetsligan.
Tack igen för att du skriver som det är. Du ger mod och argument för att säga ifrån högt och klart. Den som tittar utifrån ser hur lätt som helst när fixeringen inträder och skiljer en som kan dricka lagom från en riskdrickare.
Detta var det bästa jag läst på länge. Man ska vara antingen eller - antingen helnykterist med religiösa övertoner eller åka utomlands och köpa billaster med sprit och inte kunna ha kul utan sprit. Har man som jag samma åsikter som du, men är på något sätt mitt emellan grupperna, blir man ett obehagligt och störande moment.
Det Du skriver kräver eftertanke. Det finns i alla fall en som tar avstånd från alkokulturen utan åthävor; Björn. Men i gengäld så står han tydligen inte ut på såna här kändisfyllefester heller.
Bra skrivet! Jag är uppvuxen med totalabsolutister men är det inte själv, fast uppfostran sitter djupt rotad och jag mår dåligt av att alkoholen hyllas så till den milda grad - och att den som tackar nej nästan måste tala om att h_n kör... för annars är man lite suspekt som inte dricker.
Förr träffades man över en kopp kaffe - nu är det ett glas vin som gäller... eller en hel box...
Hittade hit via Rutans eminenta blogg, som dotter till en alkoholist, ja mamma, inte pappa, har jag läst mycket och kollar noga mitt eget ev beroende alt förtjusning. Har alltid undrat vad det är med just svenskar och vårt beteende kring alkohol. Kan det månne ha med Luther och skam att göra ...
Sällar mig till hyllningskören. Hittade också hit via Rutan.
På mitt jobb så ska vi "fira" allt möjligt med ett glas vin eller en öl sådär lite lagom kontinentalt.
Det är INTE ok att alkoholen nästan hälls över oss på jobbet.
Hej och tack för reaktionerna! Det känns bra att inte vara ensam om åsikterna om det eviga firandet på jobbet! Jag återkommer i frågan, nu laddar jag om :-)