Oro
Det kryper i kroppen. Jag känner en obestämd oro. Det är ett tag sen jag gick till AA. Jag har varit på sjukhus, åkt ut och in några gånger, sen har jag inte orkat att gå på mina möten. De är så viktiga. Det är i gemenskapen med andra med samma sjukdom som styrkan finns. Den finns inte i ensamheten hemma. Där blir det rastlösa promenader till kylskåpet, till kexburken, till korsordet, till datorn, teven, till sängen.
Den här känslan känner jag igen. Den brukade jag släcka med alkohol. All oro, all ångest, rädsla och missmod lät jag plaska omkring i en flod av alkohol. Jag vågade inte släppa fram några känslor, de skulle alla drunkna så att jag blev osårbar. Sen blev jag den ömkligaste av alla, en våt trasa som använde en massa pappersnäsdukar och satt och hulkade och kranade mer vin och mer vin.
Jag måste gå på AA-möte. I morgon går jag på lördagsmötet där jag brukar träffa en massa bekanta. Jag vet att en del tror jag tagit återfall eftersom jag inte synts till på ett par veckor. Det är med oro och sorg man noterar att någon uteblir under lång tid. Jag har ringt och berättat varför jag inte kommer på ett tag, men nu måste jag gå även om jag är trött och fortfarande har ont.
AA ger styrka till oss alkoholister. Det är som ren magi hur ett möte med andra i samma situation kan hjälpa, trösta, stärka och ge nya krafter. Ingen kan egentligen förklara vad det är som händer, bara att det händer.
Den här känslan känner jag igen. Den brukade jag släcka med alkohol. All oro, all ångest, rädsla och missmod lät jag plaska omkring i en flod av alkohol. Jag vågade inte släppa fram några känslor, de skulle alla drunkna så att jag blev osårbar. Sen blev jag den ömkligaste av alla, en våt trasa som använde en massa pappersnäsdukar och satt och hulkade och kranade mer vin och mer vin.
Jag måste gå på AA-möte. I morgon går jag på lördagsmötet där jag brukar träffa en massa bekanta. Jag vet att en del tror jag tagit återfall eftersom jag inte synts till på ett par veckor. Det är med oro och sorg man noterar att någon uteblir under lång tid. Jag har ringt och berättat varför jag inte kommer på ett tag, men nu måste jag gå även om jag är trött och fortfarande har ont.
AA ger styrka till oss alkoholister. Det är som ren magi hur ett möte med andra i samma situation kan hjälpa, trösta, stärka och ge nya krafter. Ingen kan egentligen förklara vad det är som händer, bara att det händer.
Kommentarer
Trackback