Vem bryr sig?
Det hörs ibland oro hos alkoholister att de ska behöva förklara sig, bli förhörda om orsaken att de inte dricker och liknande. Bullshit! Ingen bryr sig om vad andra har i glaset. De är egentligen bara intresserade av att få något i sitt eget. Det bildas ingen misstänksamhet för att någon är nykter. Så det går inte att skylla på omgivningens tryck! Ingen behöver stå och stamma och förklara sig vara alkoholist eller ha hjärtfel eller vara allergisk eller vad man väljer. Vatten, tack är helt tillräcklig förklaring.
Fick precis just nu reda på att en människa jag satsat mycket resurser (känslor osv.) i har tagit ett återfall.
Han har sårat mig djupt förut (och jag menar verkligen djupt!) Det jag känner i detta ögonblick är att jag i raseri vill skicka ett sms med orden grattis till verkligheten, hoppas du får/har kul, skitstövel!!
Men jag går en vända med ficklampa i trädgården i stället, plockar lite tomater och svär, klappar katterna o svär lite igen.
Men imorgon... då jäklar, är jag lika arg då så får han passa sig:(
Sen läser jag tillbaka i dina texter och lugnar mig. Det är han, inte jag. Inte vet jag om jag kommer att finnas här för honom den här gången oxå, det måste kännas efter noga, men jag vet åtminstone att jag inte är hans tillfälliga Jesus i de kriser han själv skapar.
Tack för det o kram/ Kärstin
PS. För att undvika missförstånd, det är en vän, inget annat, jag är lyckligt gift.DS
Svårt det där med andras återfall. Jag kan inte hantera det, jag försöker lära mig. Trots att jag själv är alkoholist, kan jag inte riktigt förstå ideliga återfall. Jag blir lika ledsen varje gång. Men jag tar det lugnare nu, sen jag insett att jag var naiv som trodde att bara man gick på behandling skulle man bli frisk. Det är skrämmande dåliga resultat, det gäller att acceptera det, men inte förlora hoppet. Det påminner mig om Felix, jag har förlåtit honom varje gång och jag kanske gör det igen. Bara ingenting hotar min egen nykterhet. Men vaddå, förlåta!? Han skadar sig själv, inte mig. Han måste förlåta sig själv.
Kram
Torrdockan
oh, denna eviga klämma! Jag och troligtvis du vet hur man gör för att komma åt sin egen förlåtelse, men hur i hela världen för man det vidare?!!! Frustrationen gör en tokig emellanåt. Tänk om man kunde ta alla världens Felixar o doppa dom i något slags reningsbad, så kunde de komma upp ur vattnet och förstå... mmm en tanke bara, har svårt att somna o försöker hålla mig ifrån mobilen. Varför bryr man sig egentligen? Ska läsa om myran igen, det hjälper mig för det mesta att komma rätt.
Tack för att du finns Kram / Kärstin
Förbaskat bra skrivet!!! Inte 17 bryr sig andra vad du har i ditt glas! Utan det ligger snarare hos en själv om hela tiden måste börja precentera sig som: Hej jag heter....Och jag är nykter alkoholist! (Den frasen kan väl stanna hos AA)
Självklart blir andra människor obehagliga till mods, och vet inte hur dom själva ska hantera situationen, då dom sitter där med en flaska vin.
Tror du förstår vad jag menar. Läget blir krystat när alkisen måste precentera sig på det viset... Min kille vill INTE gå ut längre i sin nykterhet för han tror att andra tycker HAN är tråkig. Han tyckte nämligen att andra var trista som var nyktra när han var ute förr- och nu slår det tillbaka.
Vi har ett bra förhållande, men då han brutit sitt gamla umgänge, och jag är nyinflyttad från en annan stad, och inte känner en människa, kan jag känna mig mer isolerad än någonsin. Har sagt att då får jag väl gå ut själv, och då blir han ledsen.
Har suttit hemma i snart 3 år utan att kunna gå ut och roa oss pga att ANDRA har öl eller sprit i sina glas... Ändå påstår han sig aldrig känna ngt sug. Och jag tror honom. Det är ju upp till han om han vill dricka - anser jag. Själv har jag aldrig varit törstig. Kan ta max 3 öl på en kväll, så problemet ligger inte hos mig heller. Han vet att jag inte känner någon här uppe - så detta har blivit en ond cirkel. För inte katten vill jag gå ut själv heller. Vad jag syftar på är att kunna gå ut bland folk och prata och umgås... Tilläggas ska att jag verkligen älskar min man, men vill verkligen inte sitta låsta här. Det var mitt gamla liv - och det vill jag INTE ha tillbaks! Då frågar jag mig istället - håller jag på att bli medberoende på ett annat sjukt sätt. Eller ska jag bara gå. Hmmm Man kan gå ut utan att dricka - vilket han har svårt att begripa. Jag går ut för att träffa människor, prata och ha trevligt - Vem vet, kanske vi lär känna något trevligt par...suck
Efter att ha läst det du skrev - Vatten tack! Är jag övertygad om att det är ngt annat som ligger bakom.
Tack för bra blogg!
Mvh.
Läste igenom mitt inlägg efter jag publicerat och vill göra ett förtydligande:
Han säjer: Det var mitt gamla liv - och det vill jag INTE ha tillbaks!
Mitt liv var att kunna gå ut och umgås med människor utan att supa mig full... Har aldrig tänkt att jag ska gå ut för att dricka...
Jo, jag ska göra precis det JAG vill, för annars står väl tiden still här, och ingen förändring kommer någonsin till skott.
kicki
Hej kicki
Det låter lite trist att ni inte har något umgänge och att ni inte vill samma sak. Krogen och puben är inte de bästa ställen för en som inte dricker! Men det finns många andra sätt att komma i kontakt med andra par, försök hitta någon kul sport som ni gillar. Jag la allt mitt umgänge på lunchtid och söndagar en tid för då var det självklart att ingen drack. RB slutade dricka helt lojalt för min skull, det var ingen uppoffring för honom men det tycker jag inte man kan begära av en partner. Jag skulle kanske inte ha gillat om han hade kommit hem packad och luktat sprit, men han tog några öl med kompisar på puben ibland och det var helt OK för mig.
Det finns säkert någon medelväg som du kan hitta. Att han inte vill gå ut på barer är kanske för att han numera tycker blajiga människor är för trista. Sånt märker man ju när man själv är nykter. Faktiskt är mitt intresse av att lära känna någon som hänger vid bardisken minimalt numera.
Om du mailar mig kan vi diskutera mer om du vill.
[email protected]